Beroende på vilken råvara som används, hur destilleringen gått till och om drycken fatlagras kommer spriten att smaka på olika sätt. Vissa spritsorter kan även smaksättas eller blandas med varandra.

Råvaran ska jäsa

All framställning av spritdrycker utgår ifrån att man har en jäst, alkoholhaltig dryck att destillera. För att jäsa en dryck måste råvaran innehålla socker (sockerrör, frukt eller druvor), eller stärkelse (spannmål, potatis eller agave), som kan förvandlas till förjäsbart socker.

Destillationsmetod och rening

Det finns i princip två sätt att destillera på, med så kallad enkel panna eller så kallad kolonndestillering. Här kan du fördjupa dig i destilleringskonsten. Vid kolonndestillering är rening en del av processen. I annat fall kan spriten renas genom att filtreras med till exempel aktivt kol.

Lagring ger smak

Nydestillerad sprit kan vara rå i doft och smak. Spriten behöver då lagras för att mogna och rundas av. Vid lagring på ekfat frigörs smak- och färgämnen som finns i eken och som uppstår vid rostning av faten. Om faten står i en fuktig miljö, (som i Cognac och Skottland), avdunstar alkohol från faten och alkoholhalten sjunker. Står de däremot i torr luft, (Kentucky i USA eller Jalisco i Mexiko), avdunstar i stället vattnet och spriten blir mer alkoholstark.

Lagring på flaska ingen idé

Många spritsorter har lagstadgade minimitider för fatlagring medan vissa bara vilar kort tid på tank innan buteljering. Mognad sker bara vid fatlagring. När spriten väl hällts på flaska händer ingenting, till skillnad från vin som utvecklas hela tiden.

Blandning ger möjligheter

De flesta spritsorter blandas för att få sin slutliga karaktär. En blandning kan bestå av många komponenter: sprit med olika lång lagringstid, från olika odlingsområden, från olika destillerier, med olika destillationsmetoder eller med olika smaksättning.

Den största fördelen med blandning är att kvalitén blir jämn, även om producenten tillverkar miljontals liter av ett världsberömt cognac- eller whiskymärke varje år.

Sprit kan smaksättas

I de fall spriten smaksätts är detta den viktigaste smakfaktorn. Det finns en mängd olika sorters smaksatt sprit varav de vanligaste är olika likörer. I norra Europa är kryddat brännvin och akvavit en vanlig typ av smaksatt sprit. Ett annat känt exempel är gin som kan innehålla upp till 120 olika kryddor.

Tre sätt att smaksätta sprit

1. Macerering
Smakämnet (frukt, bär, kryddor), läggs i sprit och färg, smak och doft lakas ur. Ett macerat innehåller ofta proteiner och fett vilket gör det ganska instabilt.

2. Destillation
För att slippa nackdelarna hos ett macerat kan man destillera det. Då försvinner färgen och smaken blir torr, men proteiner, fett och hartser försvinner också och spriten blir smakstabil och lagringstålig.

3. Essenser
Vissa smaker – som banan, mynta och mandel – är svåra att fånga i macerat eller destillat. Man får i stället använda naturliga eller konstgjorda essenser.