Champagne kommer bara från Champagne

Det är bara mousserande vin från distriktet Champagne i norra Frankrike som får kallas för champagne. Vinet är unikt på så sätt att klimatet är svalt så att druvorna knappt mognar. Det gör syrahalten hög och vinet väldigt friskt. Jordmånen är också unik med hög halt av krita, vilket gör att vinerna får sin speciella mineralkaraktär.

Champagne kännetecknas ofta av små men många bubblor, brödighet, en kritig mineralton, citrusfrukter som citron och grapefrukt. Vinet är lite fylligare än många andra mousserande varianter.

Champagne var den första region som i slutet av 1600-talet började göra mousserande viner i stor mängd och namnet blev snart synonymt med det bästa bubblet. I dag kommer en av tolv flaskor mousserande vin i världen från distriktet.

Två blå och en grön druva

Tre olika druvsorter, två blå och en grön, står var för sig för ungefär en tredjedel av odlingsarealen.

• Meunier (tidigare pinot meunier) – Bidrar med ungdomlig fruktighet och parfym. Vanlig i champagne som ska mogna snabbt.

• Pinot noir – Ger ett kraftigt basvin som ger struktur till champagnen.

• Chardonnay – Bidrar med friskhet och elegans och är vanlig i champagne som ska lagras länge.

Ytterligare druvsorter är tillåtna, men väldigt ovanliga: arbanne, petit meslier, pinot blanc och pinot gris.

Hur tillverkas champagne?

Nästan all champagne som framställs är vit, samtidigt som blå druvor står för större delen av vinodlingarna. För att undvika att de blå skalen krossas och färgar musten skördas druvorna för hand och pressas mycket varsamt.

Traditionell metod

Champagne framställs genom traditionell metod med en andra jäsning på flaska för att skapa bubblor. Först tillverkas ett basvin som får jäsa ganska varmt, 18 till 20 grader, i tio dagar för att få fram en bred palett av aromer.

Vin på olika druvor och från olika lägen får jäsa separat. Utan att klarna eller filtreras blandas vinet med en tillsats av vin, socker och jäst – liqueur de tirage. Sedan försluts flaskorna och lagras liggande i högst 12 grader.

Jästfällning som glidit ner i flaskans hals.

Under lagringen äter jästen sockret och bildar bubblor, smak och en fällning av döda jästceller. Det är den långa lagringstiden tillsammans med jästfällningen som ger vinet ett typiskt inslag av rostat bröd – en autolytisk karaktär.

Så tillverkas mousserande vin

Lång lagring i flaska och källare

Flaskan ska lagras i minst 15 månader, varav minst 12 månader på jästfällningen. För årgångsbetecknad champagne krävs minst 36 månader lagring.

Efter avslutad lagring samlas jästfällningen upp och tappas av vid en process som kallas remuage. Champagnens söthetsgrad justeras med socker eller sött vin, så kallad dosage. Till sist får flaskan en riktig kork med metallgrimma för att hålla den på plats.

De flesta champagner tål flera års lagring. Årgångschampagner och vissa prestigechampagner tål flera årtionden i en bra vinkällare. Antalet bubblor minskar, men tack vare den höga fruktsyran håller vinet och blir komplext och smakrikt.

Grand cru och premier cru i Champagne

Champagne är indelat i fem områden. I tre av dem ligger Champagnes 17 grand cru-byar som anses producera de bästa vindruvorna. I Champagne finns även 44 premier cru-lägen som är steget under grand cru.

Champagnes fem områden

• Montagne de Reims: Här odlas framför allt de blå druvorna pinot noir och meunier. Nio byar är klassade som grand cru: Ambonnay, Beaumont-sur-Vesle, Bouzy, Louvois, Mailly-Champagne, Puisieulx, Sillery, Verzenay och Verzy.
  
  
• Vallée de la Marne: Längs floden Marne odlas traditionellt de blå druvsorterna med meunier i spetsen. Chardonnay vinner dock mark. Två byar är klassade som grand cru: Ay och Tours-sur-Marne (endast grand cru-klassad för pinot noir).
  
  
• Côte des Blancs: Som namnet antyder är detta ett område som huvudsakligen producerar vitt vin och chardonnay dominerar stort. Sex byar är klassade som grand cru: Avize, Chouilly (endast grand cru-klassad för chardonnay), Cramant, Le Mesnil-sur-Oger, Oger och Oiry.
  
  
• Côte de Sézanne: En förlängning av Côte des Blancs och även här domineras odlingarna av chardonnay.
  
  
• Côte des Bar: Har faktiskt närmare till Chablis än till de klassiska odlingsområdena i Champagne, men druvsorten är pinot noir till 85 procent. På knappt 7 000 hektar svarar området för nära hälften av Champagnes totala skörd av pinot noir.

Olika sorters champagne

Årgångslös champagne – Non Vintage
De flesta champagner är inte årgångsbetecknade, (på engelska NV = Non Vintage), och kallas för standardcuvéer. Alla champagnehus har sin egen variant. Standardcuvéen är en blandning av viner från flera årgångar och olika vingårdslägen vilket gör att vinet kan hålla samma karaktär från år till år.

Årgångschampagne – Vintage
De år skörden håller speciellt hög kvalitet produceras årgångsbetecknad champagne, även benämnd vintage eller millésimé på franska. 20 procent av basvinet måste däremot sparas för nästa års blandningar. Årgångschampagne måste lagras minst tre år med jästfällningen och håller därefter för ytterligare lagring.

Prestigecuvée
Många champagnehus framställer även en prestigecuvée, gjord av viner från de bästa åren. Druvorna till prestigechampagne har växt på grand cru-lägen eller på mark som ägs av huset själv.

Roséchampagne
Roséchampagne tillverkas antingen genom att de blå skalen får laka ur, macerera, med musten en kort tid innan den pressas, eller genom att en mindre mängd stilla rött vin tillsätts före den andra alkoholjäsningen på butelj. Att blanda rött och vitt vin för att framställa rosévin är en metod som inom EU hittills bara varit tillåtet i Champagne.

Blanc de blanc
Endast chardonnay används och champagnen blir lätt, frisk, elegant och tål lång lagring.

Blanc de noir
Tillverkas av de blå druvsorterna och ger fruktig, matvänlig champagne som inte tål lång lagring.

Non-dosage
Termerna brut sauvage, brut zéro, non-dosage, sans sucre och ultra brut innebär att inget socker överhuvudtaget har tillsats genom dosage (liqueur d'expédition). Dessa champagner vinner på extra lagring, men kan i sin ungdom vara lätt gröna och skarpa i smaken.

Vad betyder de två bokstäverna på champagneflaskan?

På champagneflaskans etikett kan du se olika bokstavskombinationer tillsammans med siffror. Genom dem går det att tyda vilken typ av producent som ligger bakom vinet.

NM = Négociant–Manipulant: vinet tillverkats av något av de stora champagnehusen, firmorna eller negocianterna.
RM = Récoltant-Manipulant: en odlare som gör sitt eget vin av sina egna druvor.
CM = Coopérative-Manipulant: champagnen är tillverkad av ett kooperativ.
RC = Récoltant-Coopérateur: odlare som säljer vin framställt av ett kooperativ av odlarens egna druvor.
SR = Société de Récoltants: mindre familjeföretag med två eller flera odlare som saluför sin champagne under fler märken.
ND = Négociant-Distributeur: ett företag säljer champagne det själv inte har tillverkat till olika återförsäljare.
MA = Marque d’Acheteur: köparen, (företag, organisation eller liknande), sätter sin egen etikett på champagnen.

Även stilla viner

I Champagne produceras även en mindre mängd stilla viner, såväl röda som vita och rosé. Rött och vitt säljs under appellationsnamnet Coteaux Champenois och rosé säljs som Rosé des Riceys.