Hitta på sidan: Regioner   Druvor   Klimat   Vinlagar   Historia

Frankrikes vinregioner

Antalet vinregioner i Frankrike är stort och ursprungsystemet går på sina håll mycket djupt. Här beskrivs områdena mer i detalj:

Alsace   Bordeaux   Bourgogne   Champagne   Jura & Savojen   Korsika Languedoc   Loire   Norra Rhônedalen   Södra Rhônedalen   Provence Roussillon   Sydvästra Frankrike 

Hem åt många kända druvsorter

De så kallade klassiska eller ädla druvsorterna ligger bakom de flesta av Frankrikes stora viner: chardonnay och pinot noir i Champagne och Bourgogne, sauvignon blanc i Sancerre och Pouilly-fumé, cabernet sauvignon, cabernet franc, merlot, sauvignon blanc och sémillon i Bordeaux. Syrah dominerar i norra Rhônedalen och Alsace har sina gewurztraminer, pinot gris, muscat och riesling. Vidare återfinns viognier i norra Rhônedalen, chenin blanc i Loiredalen, marsanne i Rhône och grenache i södra Rhône och hela Midi.

...och de flesta mindre

"Men vi då?", ropar en kör av förbisedda druvor, som malbec, petit verdot, pinot blanc och sylvaner, gamay och aligoté, carignan och tannat, pinot meunier. Av alla tillåtna druvor i Châteauneuf-du-Pape har vi knappt nämnt en tredjedel. Frankrikes druvbestånd och vinutbud är så stort att vi måste sortera in dem i sina respektive distrikt.

Klimat

Frankrike är lyckligt lottat med sina tre olika klimatzoner: Den maritima i väster sträcker sig från Loire ner till Bordeaux, där golfströmmen hjälper till att temperera de relativt nordliga distrikten. Det varmare medelhavsklimatet runt Languedoc-Roussillon, Provence och Rhônedalen samt det strängare kontinentala klimatet i Bourgogne, Alsace och Champagne.

Frankrike är lyckligt lottat med sina tre olika klimatzoner

Fina klimatförutsättningar i Frankrike

Vinodlarna kan finna det rätta klimatet för både klassiska och lokala druvsorter och har dessutom att välja mellan en mängd olika jordmånstyper. Tillsammans med de varierade topografiska förhållandena finns förutsättningar för så gott som alla typer och stilar av vin. 

Den franska vinlagstiftningen 

Den franska vinlagstiftningen baseras på idén att vissa geografiska områden anses mer lämpliga än andra att producera en viss typ av vin. Begreppet terroir, vilket omfattar alla naturliga förutsättningar inom ett område och dess druvsorter, är alltså grundstenen.

Kvalitetsvin och bordsvin

Fransk vinlagstiftning delar in landets viner i två kategorier: kvalitetsvin och bordsvin. Bordsvinsklasserna är Vin de Pays och Vin de France, alltså lantvin respektive bordsvin.

Vin de France

Vin de France är den mest basala vinklassen i Frankrike. Druvsort, ursprung eller årgång får anges, även om långt ifrån alla väljer att göra det. Vin de Table, som klassificeringen hette innan 2009, fick däremot inte ange druvsort, årgång och ursprung.

Vin de Pays – Indication Géographique Protégée

Vin de Pays (VdP) är viner som kommer från geografiskt definierade områden, uppnår en viss alkoholhalt och är producerade av vissa bestämda druvsorter. Ny beteckning är IGP (Indication Géographique Protégée).

Vin de Pays kan delas in i tre geografiska nivåer:

1) Regionala Vin de Pays, sex stycken som täcker flera olika departement:
- Vin de Pays de Loire (Loiredalen)
- Vin de Pays de l’Atlantique (Bordeaux, Cognac och Dordogne)
- Vin de Pays du Comté Tolosan (sydvästra Frankrike)
- Vin de Pays d’Oc (Languedoc och Roussillon)
- Vin de Pays des Comtés Rhodaniens (östra Frankrike)
- Vin de Pays Portes de la Mediterranée (sydöstra Frankrike och Korsika).

2) Vin de Pays efter departement, cirka 30 till antalet.

4) Zon-Vin de Pays är mindre områden inom ett departement.

Appellation d’Origine Contrôlée

Appellation d’Origine Contrôlée förkortas AOC eller AC och är den högsta kvalitetsklassen. Ny beteckning från 2010 är AOP (Appellation d´Origine Protégée).

Vinproduktionen i ett AC-område kontrolleras utifrån odlingsareal (geografisk gränsdragning, ofta utifrån jordmånens sammansättning), tillåtna druvsorter och tillåten avkastning (uttryckt i hektoliter per hektar), samt bestämmelser för lägsta alkoholhalt.

Bestämmelserna övervakas av två särskilda organ: INAO, Institut National des Appellations d’Origine, och SRFQ, Service de la Répression des Fraudes et du Contrôle de la Qualité. Ett AC-område kan vara en hel region, till exempel AC Bourgogne, som inom sig har deldistrikt, kommuner och även enskilda vingårdar med egna AC.

En tumregel är att ju mer geografiskt begränsat område det är frågan om, desto strängare är de ovan nämnda kraven – och desto högre vinkvalitet bör man kunna förvänta sig.

Frankrikes långa vinhistoria

Vin har producerats i Frankrike i över 2 500 år. Under den tiden har klassiska, importerade eller lokala druvsorter sakta men säkert funnit sin jordmån i det rätta läget och i det rätta klimatet. På samma sätt har vinmakarkonsten förfinats från generation till generation och resultatet har blivit att Frankrike anses som ett av världens främsta vinländer.

Romarna la grunden till Languedoc

Kelterna kan ha varit först, men tydligare spår finns efter grekerna. De kom från sin koloni Massalia (Marseille) på 600-talet f. Kr. och spred vinet västerut och uppför Rhônefloden. Romarna följde efter med vinodling utmed medelhavskusten, där de lade grunden till vad som skulle bli ett av världens största vinområden – Languedoc-Roussillon.

De satte betydande avtryck i Bordeaux och Champagne och kunde inte motstå att utforska vinodlingens möjligheter utmed floder som Loire och Rhône. Kejsar Domitianus kom visserligen år 92 med ett vinförbud som skulle främja spannmålsodlingen, men vinet stod inte att hejda.

I staden Limoux, östra Pyrenéerna, anser man att de var först med mousserande vin genom klostret St-Hilaire. Redan 1531, alltså ungefär 140 år före Dom Pérignon i Champagne, framställdes där prototypen för dagens Blanquette Méthode Ancestrale.

Bordeaux som viktig hamn

Romarna gav namnet Burdigala till vad som i dag är Bordeaux. De gjorde lilla Saint-Emilion till sitt vincentrum och en charmig vinstad med ett gytter av smala branta gränder, underminerade av grottor och källare.

Genom hertiginnan Eleonora av Akvitaniens giftermål med greve Henrik Plantagenet, som strax efteråt blev kung Henrik II av England, blev hela Akvitanien engelskt mellan 1152 till 1453. Under denna tid utvecklades Bordeaux till en viktig hamn och handelsplats, samtidigt som engelsmännen fick en aldrig övergående smak för röd bordeaux.

Médoc, där de berömda slotten ligger, var dock vid denna tid ett träskland som med holländsk kanalexpertis dikades ut på 1600-talet. Större vingårdar började då också anläggas.

Munkarnas Bourgogne

Bourgognes vinhistoria är belagd från 300-talet då Beaune blev centrum för vinodlingen. Den katolska kyrkan och klostren spelade sedan huvudrollen för utvecklingen av Bourgognes vingårdar ända fram till franska revolutionen 1789. Munkarna hade då kommit fram till att chardonnay och pinot noir var de överlägset bästa druvorna här och även kartlagt de bästa växtplatserna (crus) för dem. Revolutionen innebar att kyrkans mark konfiskerades och auktionerades ut.