Hitta på sidan: Viner & distrikt  Druvor   Klimat   Vinlagar   Historia

Viner och regioner

Produktionen består till två tredjedelar av vita viner i alla torr- och söthetsgrader samt kvalitetsklasser, oftast utan fatkaraktär. Hemligheten med de bästa vita vinerna ligger i balansen mellan sötma och syra, men också att de har en tydligt karaktär av växtplatsen, det som fransmännen kallar terroir.

Inte bara vitt vin i Tyskland

De röda vinerna går över lag i en lättare stil, men topproducenterna använder gärna fatlagring på små franska ekfat för sina allra bästa viner. Roséviner görs i några av distrikten och det framställs också stora kvantiteter mousserande vin. Står det Deutscher Sekt på etiketten kommer druvorna garanterat från Tyskland, vilket inte alltid är fallet med vanlig Sekt.

Mer om sekt och andra mousserande viner

Tyskland har 13 vinregioner. Här kommer de i alfabetisk ordning:

Ahr – smal, skyddad dal

Ahr är ett av Tysklands minsta regioner men med den största andelen rött vin i sin produktion. Specialiteten är spätburgunder (mer känd som pinot noir) som ger lätta röda viner, men med den typiska kryddigheten och jordgubbs- hallonfrukten som druvan kännetecknas av.

Att druvan över huvud taget mognar så här pass långt norrut beror på Ahrdalens speciella förutsättningar. Odlingarna ligger på extremt branta sluttningar där druvorna får maximalt med sol. Samtidigt är sommarmånaderna förvånansvärt varma i den smala, skyddade dalen.

Baden – rött vin i varmare klimat

Tysklands sydligaste och varmaste region Baden producerar viner med en alkoholhalt som ofta är aningen högre än i Tysklands övriga distrikt.

Vingårdarna domineras av framför allt spätburgunder (pinot noir) och grauburgunder (pinot gris), jämte müller-thurgau. Klimatet är tillräckligt varmt för att blå druvor ska uppnå full mognad. Röda viner blir allt mer populära i Tyskland vilket har medfört att odlingsarealen för de blå druvorna ökar. Gröna druvor upptar dock fortfarande mer än hälften av odlingsarealen. Riesling förekommer i Baden men regionen är mer känd för grauburgunder, weissburgunder och fatlagrad chardonnay.

Franken – silvaner i bocksbeutel

I bayerska Franken klamrar sig vingårdarna fast på de branta sluttningarna utmed floden Main och vinerna hör till Tysklands torraste. Den gröna druvsorten müller-thurgau upptar största arealen.

Men specialiteten är det vita vinet av silvaner, som görs i citrusfrisk och torr stil. Riesling gör också bra ifrån sig och vinerna buteljeras ofta traditionellt i bocksbeutel – en karaktäristisk rund och platt flaska.

Hessische Bergstrasse – minst

Detta är, med sina 450 hektar, den minsta regionen i Tyskland. Här produceras främst vita viner av riesling och det mesta konsumeras lokalt. Vinerna är oftast torra eller halvtorra men söt eiswein lyckas bra.

Mittelrhein – riesling vid Rhen

En liten vinregion. Där det är svårt att få folk att arbeta i vingårdarna på grund av de svindlande höga och branta sluttningarna utmed Rhen. Riesling klänger sig dock fast och ger långlivade viner med tydlig mineralkaraktär.

Mosel – skifferjord

Från karga skifferjordar på de branta sluttningarna utmed Mosel och dess bifloder Saar och Ruwer kommer en del av Tysklands mest kända och långlivade rieslingviner. Tidigare gick de under den gemensamma beteckningen Mosel-Saar-Ruwer, men från 2007 heter regionen Mosel.

Vinmakarna i Saar får fortfarande använda Saar Riesling på etiketterna, med tillägget Mosel i mindre typsnitt. Producenterna i Ruwer bara får ange Ruwertal som ursprung.

Vinerna är relativt lätta och mycket friska och de har ofta en tydlig mineralkaraktär från den skifferrika jordmånen. Vinerna från Saar och Ruwer sägs ibland vara något elegantare än dem från Mosel. På de flackare slättområdena odlas stora mängder müller-thurgau, och dessa viner används ofta som basvin i enklare blandningar.

Nahe – rött vin på uppgång

Riesling är den populäraste druvsorten i Nahe, följd av müller-thurgau, som dock tappar mark. I stället har blå druvsorter fått ett rejält uppsving och mer än fyrdubblat sin odlingsareal sedan 1990. Dornfelder leder uppgången, följd av spätburgunder och portugieser. Från den mellersta delen av Nahedalen, mellan Schlossböckelheim och Bad Kreuznach, kommer mineralrika, långlivade rieslingviner.

Pfalz – fyllig riesling

Det varmare klimatet i Pfalz främjar odlingen av blå druvor och nästan 30 procent av arealen upptas av sorterna dornfelder, portugieser och spätburgunder. Övriga odlingar upptas huvudsakligen av riesling och müller-thurgau. Vinerna blir ganska fylliga – några av de bästa anses komma från trakterna kring Bad Dürkheim, Ruppertsberg och Deidesheim.

Läs mer om vindistriktet Pfalz

Rheingau – klassisk riesling

Rheingau skyddas av Taunusbergen mot nordliga vindar. Här finns idealiska lägen för riesling på branta södersluttningar – med närmast perfekt solexponering. Vinerna har en hög fruktsyra som ger dem stor lagringspotential. Större delen av vitvinerna är torra, men här finns också goda förutsättningar för både ädelröta och eiswein. I området kring Assmanshausen, där floden åter vänder norrut, finns några av landets bästa lägen för spätburgunder (pinot noir).

Läs mer om vindistriktet Rheingau

Rheinhessen – störst till ytan

Tysklands största vinregion Rheinhessen är på drygt 26 600 hektar (2019). Här är riesling den vanligaste druvan följd av müller-thurgau och den blå dornfelder.

Förutom de branta flodstränderna runt Bingen och Nierstein, varifrån högklassiga viner kommer, är landskapet flackt och böljande. En stor del av skörden härifrån tas om hand av kooperativ eller stora kommersiella vinerier. En stor del av produktionen utgörs fortfarande av Liebfraumilch.

Mer om vindistriktet Rheinhessen

Saale-Unstrut 

Saale-Unstrut är den nordligaste vinregionen i Tyskland, beläget utanför Naumburg an der Saale. Müller-thurgau är trots minskande andel den dominerande druvsorten, följd av bland andra weissburgunder (pinot blanc), riesling och silvaner. Vinerna är i allmänhet torra med hög syra och konsumeras till största delen lokalt.

Sachsen

Sachsen har sedan den tyska återföreningen blivit landets östligaste vinregion, beläget strax utanför Dresden. Här odlas framför allt müller-thurgau, men riesling och weissburgunder samt flera blå druvsorter ökar i andel.

Württemberg

Württemberg breder ut sig kring floden Neckar och dess bifloder. Här produceras lätta röda viner av druvsorterna trollinger och schwarzriesling (pinot meunier, som här också heter müllerrebe). Schwarzriesling används till det lokala rosévinet schillerwein. En del riesling odlas också. Den större delen av vinet konsumeras lokalt.

Druvor

Det nordliga läget med kalla vintrar har lett till att det är köldtåliga druvor som dominerar i Tyskland. Dessutom har en rad druvsorter, korsningar och hybrider, utvecklats inom landet. Det berömda vininstitutet i Geisenheim i Rheingau är ledande inom detta område.

Det svala klimatet har lett till att merparten av Tysklands vingårdsareal är planterad med gröna druvsorter.

Riesling i topp

Den vanligaste är den sent mognande riesling, som med sin höga fruktsyra kan ge viner med god lagringspotential. Den är även mycket köldtålig. Müller-thurgau, korsning mellan riesling och madeleine royale, är den näst mest odlade druvsorten och vinerna är relativt lätta och blommiga och bör konsumeras unga. Druvan används ofta som bas i många blandningar och är därför av stor ekonomisk betydelse för många odlare.

Silvaner, som kan ge relativt fylliga och alkoholrika viner, samt kerner, en korsning mellan den blå druvan trollinger och riesling, är också vanliga.

Runt en tredjedel av planteringarna utgörs av blå druvor. Pinot noir, som i Tyskland kallas spätburgunder den mest odlade blå druvsorten med sina elva procent av arealen. Arealen har mer än tredubblats på 25 år och är Tysklands tredje mest odlade druva.

Bland andra blå druvor har regent och dornfelder den snabbaste tillväxten, men även blauer portugiser håller sig väl framme.

Klimat

Många av landets bästa vingårdar ligger långt norrut och på mycket mager jord. Förutsättningarna för produktion av högklassigt vin ser därför kanske inte ut att vara de bästa. Ändå lyckas de tyska vinmakarna skapa välstrukturerade och eleganta viner som inte har sin like någon annanstans.

Många av landets bästa vingårdar ligger långt norrut och på mycket mager jord.

Rhen och bifloderna

Tyskland har i stort sett ett kontinentalt fastlandsklimat, men tack vare det stora flodsystemet är det ändå mycket varierat. De bästa vinerna odlas med få undantag på de branta sluttningarna längs floderna Rhen, Mosel, Neckar, Main, Nahe, Ahr och deras bifloder.

Eftersom ägandet är mycket spritt och de branta odlingarna oftast mycket svårarbetade är mekanisering av vingårdsarbetet på sina ställen omöjlig att genomföra. Produktionskostnaderna blir därmed höga.

De tyska vinlagarna

Bordsvin

De tyska vinlagarna definierar två huvudkategorier: bordsvin och kvalitetsvin. Bordsvinerna delas vidare in i två grupper: Deutscher Tafelwein (bordsvin), som har sitt ursprung i ett eller flera av fem större områden (Weinbaugebiete), och Deutscher Landwein (lantvin) från något av 26 mindre delområden (Landweingebiete).

Kvalitetsvin

Kvalitetsvinerna delas också in i två grupper: Qualitätswein bestimmter Anbaugebiete (QbA) och det som tidigare hette Qualitätswein mit Prädikat (QmP), men som från och med 2007 bara heter Prädikatswein.

QbA

Qualitätswein bestimmter Anbaugebiete (QbA) är den enklaste kvalitetsvinklassen. Vinerna framställs av föreskrivna druvsorter från något av de 13 stora distrikten. Den här gruppen är på frammarsch då många högkvalitativa vingårdar väljer att buteljera sina viner som QbA.

Prädikatswein

Prädikatswein är den högsta kvalitetsklassen och till dessa viner måste alla druvorna komma från ett anbaugebiet (distrikt) och ett bereich (deldistrikt inom anbaugebiet).

För att klassificera kvalitetsvinerna används två parallella system, ett utgår från geografin, ett utgår från vinstilen.

Einzellage

Einzellage är den minsta och viktigaste geografiska beteckningen då den anger en specifik vingård, vilket motsvarar premier cru och grand cru i Bourgogne. Men till skillnad mot Bourgogne står det inte på etiketten om det är en Einzellage eller Grosslage, alltså en blandning av vingårdar. (Se nedan).

Grosslage

Grosslage betyder att druvorna är hämtade från en grupp av angränsande vingårdar. Men: vinet benämns ofta efter den mest kända vingården i gruppen. Det gör att konsumenten måste hålla reda på vilka vingårdar som är Einzellage respektive Grosslage – vilket inte är lätt då det finns hundratals.

Gemeinde

Gemenide betyder kommun och är ett deldistrikt inom distriktet, som i sin tur ingår i de olika regionerna. Står endast kommunnamnet på etiketten betyder det att vinet kommer från gårdar kring själva byn. Det är dock vanligare att det står tillsammans med ett Grosslage eller Einzellage, till exempel Bernkasteler Badstube. Där Bernkastel är byn och Badstube är den enskilda vingården. Ändelsen –er gör att betydelsen blir ungefär så här: ”Badstube tillhör Bernkastel”.

Bereich

Bereich är ett distrikt inom ett av de 13 stora regionerna, ofta med namn efter den mest namnkunniga byn. För att komplicera det ytterligare så kan man även i regionerna Ahr, Mosel, Nahe, Pfalz och Rheinhessen registrera enskilda lägen inom en vingård (Einzellage).

Anbaugebiet

Anbaugebiet är de 13 stora vindistrikten med ursprungsbeteckning.

Vinstilar

Prädikatsvinerna kan göras i olika stilar och de har därmed olika beteckningar, (prädikat), på etiketten. Vilket prädikat som anges beror på vilken mustvikt, det vill säga sockerinnehåll, som druvorna har vid skörden.

Mustvikten mäts i en enhet som kallas Oechsle-grader (°Oe). Minimikraven på Oechsle-grader inom varje prädikat varierar beroende på druvsort och ursprungsområde, varför de ibland överlappar varandra.

Följande sex prädikat styrs av mustvikten:

Kabinett

(67-82°Oe) är oftast lätta viner, torra till halvtorra.

Spätlese

(76-90°Oe) betyder ”sen skörd” och är framställt av druvor med högre mognadsgrad och ger därför något fylligare och smakrikare viner, som kan variera från torra till viner med viss sötma.

Auslese

(83-100°Oe) görs på utvalda druvor med ännu något högre mognadsgrad, vilket ger viner med tydligare sötma och större smakrikedom. Men det förekommer även torra ausleseviner. Druvorna är i vissa fall angripna av ädelröta.

Beerenauslese

(110-128°Oe) är söta viner från individuellt utvalda, mycket mogna druvor. Här är det vanligt att druvorna angripits av ädelröta.

Eiswein

(110-128°Oe), eller "isvin", framställs av de druvor som hänger kvar på rankan så sent att de fryser, ofta in i januari-februari påföljande år. För att få göra eiswein måste temperaturen ha sjunkit under -7 C. När druvorna pressas blir musten extremt koncentrerad, då det frysta vattnet i druvorna avskiljs vid pressningen. Samma krav på mustvikt gäller som för beerenauslese, men druvorna är normalt inte angripna av ädelröta.

Efter den varma vintern 2019 hände det unika att inget av Tysklands 13 vinregioner rapporterade temperaturer under sju minusgrader. Alltså kommer det inte att produceras tyskt eiswein med årgång 2019.

Trockenbeerenauslese

(150-154°Oe) framställs av utvalda, skrumpna, mycket mogna druvor, som har angripits av ädelröta. Vinerna blir extremt söta och smakrika.

Liebfraumilch

Det finns ytterligare några kategorier av tyskt kvalitetsvin, varav Liebfraumilch (QbA) kanske är den mest kända. Viner med denna beteckning måste till minst 70 procent vara gjorda av riesling, müller-thurgau, kerner och silvaner, och druvorna måste vara hämtade från ett av de fyra distrikten Rheinhessen, Pfalz, Nahe eller Rheingau.

Classic och Selection

I och med årgång 2000 infördes två nya benämningar bland de tyska kvalitetsvinerna: Classic och Selection.

Kortfattat innebär Classic att druvorna måste komma från ett angivet distrikt och att druvsorterna som används ska vara typiska för området. Stilen ska vara torr, eventuellt med en liten sötma.

Selection kräver dessutom att druvorna hämtas från enskilda vingårdar, som anges på etiketten, vidare att druvorna har högre mognadsgrad (minst auslesenivå) och att vinets karaktär är torrare än Classic.

VDP

Verband Deutscher Prädikatsweingüter, (VDP), är en sammanslutning av närmare 200 av tyska vinproducenter. De har infört vissa nya begrepp, men dessa är inte officiella vinlagar. Grosses Gewächs är en benämning som infördes 2002 med avsikten att rangordna de olika vingårdslägena inom distrikten. Namnet kan dock variera mellan de olika distrikten. I exempelvis Rheingau har benämningen Erstes Gewächs använts, men fasades ut till fördel för Grosses Gewächs.

Historia

Tack vare sitt nordliga läge och svala klimat var Tyskland länge den kanske främsta producenten av vita viner. Tyskland och Sverige har exempelvis haft livliga vinförbindelser med ända sedan medeltiden. 

Sug efter mer komplexa viner

Den tyska vinnäringen har haft problem med överproduktion och sjunkande priser. Detta är följden av massproduktion på slätterna samtidigt som bättre odlingsmark i de branta dalarna överges på grund av alltför höga arbetskostnader.

Systemet att enbart utgå från sockerhalten i musten för att nå höga kvalitetsklasser gjorde, i kombination med för stora skörde uttag, att kvalitén på tyska viner urholkades. De lätta, alkoholsvaga vitvinerna med kännbar sötma blev till slut ett sänke för Tyskland som vinland.

Förändringen började komma i mitten av 1980-talet. Efterfrågan minskar på enklare massproducerade märken och ökar för torrare och mer komplexa viner. Samtidigt vinner kvalitetsdruvor som riesling och pinot noir mark från müller-thurgau och andra högavkastande sorter.

Torrare och rödare

De nya benämningarna Classic och Selection som infördes 2000, liksom Grosses Gewäch ett par år senare, speglar det växande intresset för torra vita viner. Parallellt har andelen rött vin ökat i Tyskland, vilket delvis kan förklaras av ett varmare klimat.