Svensk whisky – från Skeppets till single malt
Svensk whisky är single malt, rökig smak och ungdomlig tradition. Men också den fascinerande sagan om Skeppets Whisky.
Låt oss börja i historien. Det finns uppgifter som pekar på att Sveriges första whisky skapades i Mölndal på 1880-talet, om än i väldigt begränsad upplaga.
Det statliga tillverkningsmonopolet Vin&Sprit började också tidigt göra whisky genom att skeppa hit olika whiskys och blanda dem till varumärken som Crown Blend, Old Glen, MacScot, Black Ribbon och Seven Crown.
Skeppets: det första försöket till storskalig svensk whisky
På Vin&Sprit ville man på 1950-talet skapa en egen svensk whisky. Det var brist på skotsk whisky och man ville också kunna prispressa utländska tillverkare genom att ha en egen, prisvärd whisky gjord på svenska råvaror.
Lokalproducerat på svenska råvaror
Två mindre enkelpannor köptes från destilleriet Bladnoch i Lowlands och installerades på Vin&Sprits utbyggda anläggning i Södertälje. Från Skottland skeppades också maltkvarn och ekfat, medan torv till kölningen hämtades från Småland. Destilleringen inleddes så, även om det till en början inte gick helt enligt plan för de ovana whiskymakarna i Södertälje. Det tog tid att få till både graden av rökighet i torven och ett fungerande schema för när för- och eftersprit skulle separeras från destillatets hjärta.
I november 1961 släpptes så äntligen Skeppets Whisky till folket. Namnet var en hyllning till regalskeppet Vasa som bärgats samma år. Ironiskt nog var det perfekt för ett projekt som startade storslaget, snabbt gjorde fiasko, men med tiden kom att bli en riktig framgång.
Vad ingick i Skeppets Whisky?
Skeppets var en blended whisky med relativt högt inslag av spannmålssprit från V&S-fabriken i Åhus, som vid lanseringen tyvärr ännu inte hunnit mogna sina tre år på ekfat.Tidiga batcher innehöll även finsprit gjord på potatis, samt sherry, ingredienser som i dag är förbjudna i whisky.
Både recept och destillering förbättrades däremot med åren. Potatisspriten kunde exempelvis fasas ut 1968 när sädesspriten hade mognat klart och de sista batcherna var av helt annan kvalitet än de första. Det fanns planer på att ge ut "Skeppets 2.0" under nytt namn men av ekonomiska skäl lades projektet istället ner i december 1969. De ungefär 250 000 liter maltsprit som blivit över omdestillerades helt osentimentalt till T-Röd eller annan teknisk sprit. Det tog sedan två år innan den sista kvarvarande flaskan såldes på Systembolaget 1971.
Läs mer om blended whisky
Läs mer om grainwhisky
Skeppets Whisky slog aldrig igenom, trots lågt pris. Den var rökigare än vad dåtidens smaklökar var vana vid och svår att dricka on the rocks (med is). Svenskarna ville inte överge den mildare blended whisky som dominerade hemmamarknaden på den tiden.
Hur smakade Skeppets Whisky?
Att i dag ha smakat Skeppets Whisky får sägas vara stort för många whiskydrickare. Någon som kan berätta hur den egentligen smakade är Systembolagets Ulf Sjödin. Han har vid ett tillfälle fått smaka på maltwhiskyn som ingick i Skeppets.
Ulf Sjödin, sortimentschef på Systembolaget
– Den var av bra kvalitet som jag minns den. Inte fullt så rökig som det tidigare har uppgetts. Anledningen till att Skeppets kallats ”väldigt rökig” beror nog på att vi i Sverige inte alls var vana vid rökig whisky i början av 1960-talet, säger han och fortsätter:
– Den påminde mer om maltwhisky från Orkney än om de rökigaste och mest kända exemplaren från Islay.
Tänk om Vin&Sprit hade valt att satsa på en whisky utan rökighet där i mitten av 1950-talet? Tänk om de första buteljeringarna hade hållit en högre kvalitet? Tänk om svenskarna hade haft tålamod att vänta tills faten med svensktillverkad maltwhisky hade mognat? I så fall hade kanske Sveriges whiskyhistoria varit 50 år längre och Skeppets hade överlevt mer än tio år.
Eftertraktat objekt idag
I takt med att whiskyintresset exploderade i början av 2000-talet började historien om den misslyckade satsningen att intressera kännarna. Av de nästan en miljon flaskor Skeppets som gjordes är så gott som alla borta och efterfrågan på det fåtal som finns kvar är stor. I december 2019 klubbades en flaska på Systembolagets dryckesauktioner för 91 000 kronor. Vid lanseringen 1961 kostade en flaska 24,50 kronor. Då fick man även en påse på köpet.
Single malt-boomen på 2000-talet
År 1999 startade produktionen av den första renodlade svenska maltwhiskyn. Det skedde utanför Gävle, och sedan dess har destillerier startats från Skåne i söder till Ångermanland i norr. Sett till befolkningsmängden är Sverige nu ett av världens allra mest destilleritäta länder. År 2019 var tio stycken aktiva.
Svensk whisky har inspirerats av Skottland, i synnerhet de kraftfulla sorterna från Islay och The Islands (en samling whiskyproducerande öar i norra och västra Skottland: Mainland, Orkney, Mull, Jura, Lewis och Arran).
Vad smakar svensk whisky?
När den första svenska maltwhiskyn kom ut på marknaden möttes den av viss tveksamhet. På de nästan två decennier som nu gått kan det konstateras att mycket har hänt och kvalitén har höjts ordentligt.
Rökighet är ett tydligt drag i svensk whisky, de flesta är mer eller mindre rökiga. Man röker kornet med torv, men ibland även med björk eller enris vilket ger en speciell karaktär och en skandinavisk prägel.
Ett annat särdrag är att whiskyn är relativt ung. Det lär förstås försvinna med tiden i takt med att årgångarna och faten blir äldre. När det finns större mängder långlagrad svensk whisky att jobba med kommer whiskyn också bli äldre i stilen. Skotska destillerier grundades i jämförelse på 1800-talet och deras maltwhisky har i dag en snittlagringstid på 8–10 år.
Sveriges goda förutsättningar för whiskytillverkning
Svenska producenter brukar peka på några fördelar med att göra whisky här:
- Vattnet är av bra kvalitet och är alltid tillräckligt kallt för effektiv kondensering.
- I Sverige odlas korn med goda smakegenskaper. Det är inte bara moderna sorter som tagits fram för att ge malt med så mycket stärkelse som möjligt.
- Sverige har stora temperaturskillnader mellan årstiderna. Whiskyn expanderar därför under fatlagringen, trycks in i eken och whiskyn får snabbt fatkaraktär.
- Många fat tillverkas av svensk ek som växer långsamt och ger whiskyn en kärvare smak jämfört med amerikansk ek. De ger en speciell karaktär som beskrivs som kryddig och robust.
- Det laboreras med små fat där spriten får större kontakt med eken och mognar snabbare.
- Olika platser och metoder för lagring öppnar dörren för varierande whiskykaraktär.
- Svenska destillerier fokuserar bara på single malt. På andra ställen tillverkas mycket maltwhisky till blended-industrin.