Marsalavin

Vinet är uppkallat efter hamnstaden Marsala på västra Sicilien och framställs genom tillsats av sprit eller koncentrerad druvmust i vin. Sött marsalavin används ofta i och till desserten tiramisu.

Olika typer och färg på marsala

Det finns flera olika färger på marsalavin, oro (guld), ambra (bärnsten) och rubino (rubinröd). Dessa kan vara alltifrån torra, secco till mycket söta, sweet.

Marsala är dessutom indelad i fem klasser, beroende på hur lång tid vinerna har fatlagrats:

• fine är ett enkelt vin som lagrats ett år
• superiore har vilat minst två år på fat
• superiore riserva kräver fyra års fatlagring
• vergine har legat minst fem år på fat
• vergine stravecchio lagras tio år eller mer.

Marsala framställs till största delen av de lokala gröna druvorna catarratto, grillo och inzolia.

Mavrodaphne

Mavrodaphne of Patras tillverkas på Peloponnessos i Grekland. Det röda, söta och fylliga starkvinet är uppkallat efter den blå druvan mavrodaphne. Det varma klimatet ger ofta vinet en lite bränd karaktär. Vid tillverkningen tillsätter man druvsprit i vinet som får en alkoholhalt på runt 15 volymprocent. Därefter lagras vinet några år på ekfat före buteljering.

Starkviner av muskatdruvan

Muscat är en hel familj av druvsorter där muscat à petits grains ofta anses vara den finaste.

Tillverkningen varierar, men oftast jäser vinet till ungefär 7–8 procent alkohol innan man avbryter jäsningen med druvsprit. På så sätt behålls både druvaromen och mycket av sötman.

Starkviner av de aromatiska muskatdruvorna görs i många länder.

Portugal – Moscatel de Setúbal

I DOC Setúbal, Portugal framställs starkviner av druvan moscatel de setúbal, (muscat d'alexandrie), och moscatel roxo. Om 85 procent moscatel de setúbal ingår i vinet får det säljas under druvans namn, annars används enbart beteckningen Setúbal.

Druvskal ger arom

Alkoholjäsningen avbryts med vinsprit och vinet lagras tillsammans med skal från moscatel för att förstärka aromen. Efter fatlagring och buteljering säljs vinet i två stilar, det ena lagras 4–5 år och det andra i tjugo år eller längre.

Grekland – Samos

På den grekiska ön Samos växer druvan muscat à petits. Jäsningen av vinet avbryts tidigt med druvsprit och vinet blir sött och aromatiskt. Eftersom klimatet är hett får vinet ofta en lite bränd smak.

Sydafrika – muscat à petits grains

Sydafrika har en lång historia av muscat à petits grains – eller muskadel som den kallas här. Idag odlas druvan mest i landets varmare områden och vinet fatlagras under en längre tid. Det får då en bränd ton och karaktär av torkad frukt.

Rutherglen från Australien

I Australien är muskatvinerna vanligast i delstaten Victoria, speciellt runt städerna Rutherglen och Glenrowan. Här tillverkas de av druvan muscat rouge à petits grains som går under namnet brown muscat.

Vin under hett plåttak

I Australien får druvorna bli övermogna och russinlika innan de plockas. Efter en kort jäsning tillsätts sprit och resultatet blir ett mycket sött och druvigt vin. Ofta lagras vinet på fat i solerasystem i upp till tio år men de mest prestigefyllda sorterna, Grand Rutherglen Muscat och Rare Rutherglen Muscat lagras betydligt längre. En specialitet är att lagringen sker i plåtskjul som blir mycket heta. Resultatet blir ett extremt lagringståligt starkvin med bränd ton.

Rutherglen Topaque, tidigare kallad Rutherglen Tokay, är lite lättare i stilen och tillverkas på druvan muscadelle. Den ingår, trots namnet, inte i muscat-familjen.

Starkvin från Sydafrika i vårt sortiment
Starkvin från Australien i vårt sortiment

Frankrike – vin doux naturel

Vin doux naturel, vdn, är en specialitet för södra Frankrike. Muskatdruvorna plockas sent för att vara så söta som möjligt. Musten får jäsa till ungefär 6 volymprocent innan man tillsätter 95-procentig druvsprit. Vinets alkoholhalt höjs då till strax över 15 procent, vilket gör att jästcellerna dör. Eftersom stora mängder av mustens sockerinnehåll ännu inte omvandlats till alkohol blir resultatet ett sött starkvin. Starkvinet vilar sedan i ståltank något år före buteljering för att det mesta av den fräscha druvaromen ska behållas. 

Beaumes-de-Venise, Rivesaltes och Lunel är några kommuner som är kända för sina vdn-viner.

Även andra druvor får användas till vins doux naturels. I kommunerna Maury och Banyuls är till exempel den blå grenachedruvan viktigast.

Franska starkviner i vårt sortiment

Cypern – commandaria

Commandariadistriktet ligger på västra Cypern. Här odlas den blå druvan mavro och den gröna xynisteri, som ingår i commandariavin. De mörka, söta starkvinerna har ofta en lite bränd karaktär och smaker som påminner om honung och torkade frukter.

De väl mogna druvorna skördas vanligtvis i september och torkas i solen någon vecka före pressning. Jäsningen pågår tills den upphör av sig själv, därefter tillsätts druvsprit.

Commandaria måste lagras i minst två år på fat. Före buteljering blandas vin från olika fat för att få fram en jämn och karaktäristisk stil.

Precis som vid tillverkning av sherry använder man ibland ett komplicerat lagringssystem för vinerna som kallas solera.

Pineau des Charentes – konjak i druvmust

Pineau des Charentes är en söt aperitif som tillverkas i trakten kring Cognac. Ung konjak blandas med ojäst druvmust och fatlagras sedan till minst året efter skörd. Står det Vieux Pineau på etiketten betyder det att blandningen legat minst fem år på fat. Alkoholhalten ligger mellan 17–18 volymprocent och smaken är druvig och söt. I Champagne tillverkas Ratafia på samma sätt och i Armagnac finns motsvarigheten Floc de Gascogne.

Pommeau i norra Frankrike

I norra Frankrike har Bretagne, Normandie och Maine tre respektive skyddade ursprungsbeteckningar (AOC) för Pommeau. En ung calvados blandas med ojäst äppelmust till dess att alkoholhalten når 16–18 volymprocent. Blandningen läggs på ekfat i minst 14 månader och det färdiga resultatet smakar sött med toner av vanilj och torkad frukt.

Alla vinländer gör starkviner. Här hittar du starkviner från Argentina, Sverige och Italien (inklusive Marsala).