Bourgogne passetoutgrains

En sällsynt fransk blend. Röd bourgogne är känt för druvrena viner på antingen pinot noir eller gamay. Men de kan blandas och då får du en bourgogne passetoutgrains.

Bordeaux-blandning röda viner

Kanske den mest klassiska av blandningar. Cabernet sauvignon, merlot och cabernet franc är nästan alltid med, plus lite malbec, carmenère eller petit verdot i olika kombinationer.

Bordeaux-blandning vita viner

Sauvignon blanc och semillon, eventuellt kryddat med muscadelle utgår beståndsdelarna i de vita vinerna från Bordeaux, både de torra och de söta.

Cabernet-Shiraz

Världens kanske mest kända blå druvor – cabernet sauvignon och shiraz – delar ofta flaska om vinet kommer från Australien. 

Cape blend

Sydafrika ville också ha sin bordeaux-blend, men gjorde en egen tolkning genom att lägga till pinotage, landets ”egna” blå druva.

Cava

Spaniens berömdaste bubbel består traditionellt av macabeo, parellada och xarel-lo. Sedan 1986 är även chardonnay tillåtet.

Champagne

Nästan all champagne blandas av den gröna druvan chardonnay och de blå druvorna pinot noir och meunier (tidigare pinot meunier). Blanc de blanc innebär att champagnen enbart gjorts på chardonnay och blanc de noir att bara blå druvsorter har använts. Den senare är ovanligare.

Chardonnay-Semillon

Vanlig vitvinsblandning i Australien.

Chianti

Säg Chianti och de flesta tänker sangiovese. Inget fel i det, Toscanas stora druva är synonym med chiantiviner, men de klassiska vinerna innehåller även canaiolo och de gröna druvsorterna trebbiano och malvasia. Moderna röda chiantiviner behöver inte innehålla gröna druvor - däremot är det tillåtet med cabernet sauvignon, merlot och syrah. Druvren sangiovese finns och är då klassad som Chianti Classico DOC (men klassificeringen innebär bara att minst 80 procent ska vara sangiovese).  

Châteauneuf-du-Pape

Känt distrikt i södra Rhônedalen som sätter världsrekord i antalet tillåtna druvsorter. Sjutton druvsorter får användas i de röda vinerna och åtta i de vita (olika siffror förekommer då man kan räkna druvorna på olika sätt). Grenache dominerar men har i regel sällskap av cinsault, syrah, mourvédre, muscardine med flera.

Côte Rôtie

Distriktet i norra Rhônedalen har en speciell plats i druvblandningarnas värld. Côte-Rôtie är känt för sina syrahviner. Men är också föregångare inom sampigmentering, alltså i att blanda lite gröna druvor för att ge vinet en mörkare, djupare färg. En Côte-Rôtie-blandning tillåter upptill 20 procent viognier.

Douro

Oredan i Portugals vingårdar var legendarisk och otaliga inhemska sorters trängdes huller om buller på terrasserna. Idag är det mer uppstyrt men blandningar dominerar fortfarande. Rött portvin tillverkas av touriga nacional, touriga franca, tinta barocca, tinta roriz, (tempranillo), tinta cão med flera och för vita gäller gouveio,  (godello), rabigato och malvasia. Samma druvor används för Douro-dalens stilla viner. 

Edelzwickel

Alsace-undantaget! Regionen gör exklusiva endruvsviner på riesling, pinot gris, gewürztraminer och muscat. Och så finns edelzwickel, en lite enklare blandning av pinot blanc, chasselas och auxerrois. 

Field blends

Förr bestod de flesta vingårdar av olika druvsorter. Allt skördades samtidigt och blandades i krossen. Surprise, en vinfältsblandning! Detta gällde de äldsta planteringarna på skilda platser som Kalifornien, Portugal och franska Roussillon. I dag odlas oftast bara en druva.

GSM

Grenache, syrah och mourvèdre är en helig treenighet född i södra Rhônedalen. Blandningen förekommer även i rött vin fån USA, Australien och södra Frankrike. Det har alltså inget med mobiltelefoni att göra.

Meritage

Kaliforniens namn på röd bordeaux-blandning. Namnet är en lek med orden merit och heritage som syftar till att klassiska toppdruvor har används (merit) och arvet efter den uråldriga konsten att blanda vin (heritage). 

Priorat

Producenterna i det lilla spanska distriktet blandar oftast mycket grenache, som här kallas garnacha, med lite kompletterande kombinationer syrah, cabernet sauvignon, merlot och mazuelo, som är synonym för carignan.

Provence rosé

De bleka, torra rosévinerna från sydligaste Frankrike består av grenache, cinsault, syrah, counoise och flera andra druvor. En lokala förmåga som sällan förekommer utanför rosévärlden heter tibouren.

Rioja

Tempranillo kanske är den mest kända druvan i Rioja men ofta har de röda vinerna inslag av garnacha, (grenache) mazuelo, (carnignan) samt graciano och maturana tinta.

Supertoskanare

Några av Italiens mest exklusiva viner klassades faktiskt länge som bordsviner. Super Tuscans blev ett begrepp i början på 1980-talet och bakom namnet finns en speciell historia. När regionen Chianti tappade i kvalitet började en del vinmakare frångå vinreglerna om att bara använda sangiovese och andra inhemska druvor. Man blandade i främst bordeaux-druvor och skapade på så sätt ”italienska bordeauxviner”. Men man bröt som sagt mot reglerna och fick därför ingen fin klassificering – och världens mest exklusiva bordsviner var födda. Till slut gav regelivrarna med sig och skapade IGT-klassificeringen. Sangiovese får utgöra max 50 procent av blandningen och resten – eller allt – består av bordeauxdruvor eller syrah. För ordningens skull ska nämnas att Chianti höjde sin kvalitet.

Valpolicella

Amarone behöver ingen närmare introduktion men vad heter druvan? Det är flera: corvina, corvione, molinara och rondinella. Druvmixen används i hela Valpolicella.