Viner   Druvor   Klimat & jordmån   Vinlagar   Historia

Förutom cabernet sauvignon odlas även merlot, cabernet franc, malbec och petit verdot. En liten del vitt produceras också av sauvignon blanc. Klimatet är nyckfullt. Det har gjort att vinmakaren har möjlighet att variera blandningen efter hur kvaliteten på druvorna är (cabernet dominerar för det mesta).

Men årgångarna varierar, och kanske ingen annanstans har årgången större betydelse på priset. Ett ”dåligt” år är vinpriserna lägre än när årgången anses vara av toppkvalitet. Värt att minnas är att tack vare förbättrade odlings- och tillverkningsmetoder så är riktiga katastrofårgångar numera sällsynt.

Till Systembolagets årgångstabell

Viner

Médoc är framför allt berömt för sina långlivade röda viner och här finns alla utom ett av de röda vinerna som klassificerades 1855. Cabernet sauvignon trivs mycket bra på de sandblandade grusjordarna och druvan är oftast i majoritet i de flesta viner, men det förekomme viner som har mer merlot.

Médoc

Den flacka nordliga delen av halvön Médoc kallades tidigare Bas-Médoc men numera går vinerna därifrån under beteckningen AOC Médoc. Appellationen gäller enbart röda viner – främst av druvan merlot som trivs i den lersandiga jorden. Odlingarna upptar cirka 5 500 hektar och skördeuttaget är satt till maximalt 55 hektoliter per hektar. Här finns några berömda egendomar men merparten av de stora mängder vin som görs här köps in och buteljeras av stora vinfirmor, négociants, och säljs som generisk Médoc. 

Haut-Médoc

Haut-Médoc är AC för den södra delen av halvön Médoc och täcker allt vingårdsland som inte omfattas av de sex berömda kommunerna. Odlingsarealen upptar ungefär 4 600 hektar.

Vinerna som produceras i Haut-Médoc håller generellt högre kvalitet än de från norra delen. Det högsta tillåtna skördeuttaget är lägre än för AC Médoc och vanligtvis dominerar cabernet sauvignon druvblandningen. Vita viner som produceras inom distriktet får endast säljas under den regionala ursprungsbeteckningen AC Bordeaux. Många av vingårdarna är klassade som Cru Bourgeois.

Kommunappellationer

Inom Haut-Médoc finns det sex områden med egna ursprungsbeteckningar. Dessa är, från norr till söder:

• St-Estèphe
• Pauillac
• St-Julien
• Listrac
• Moulis
• Margaux

De omfattar alla var sin kommun, med undantag för Margaux som innefattar kommunerna Arsac, Cantenac, Labarde, Soussans och Margaux. I de flesta av dessa appellationer är skördeuttaget satt till maximalt 40 hektoliter per hektar.

St-Estèphe

I St-Estèphe görs långlivade röda viner av främst merlot och cabernet sauvignon. Jorden har ett något större inslag av lera än i grannkommunerna söderut och därför odlas mer merlot här än i de andra kommunappellationerna. Merlotinslaget ger mjukare viner som ofta är mer tillgängliga i sin ungdom. Toppegendomarna producerar dock mycket lagringsdugliga viner. En stor andel av egendomarna är Cru Bourgeois.

Pauillac

Pauillac har ett lätt kuperat landskap med väldränerade, djupa grusåsar och detta är den kommunappellation som uppvisar störst spännvidd bland sina viner. Här produceras från mycket strama och kraftfulla viner till mer generösa. Gemensamt är dock att de domineras av cabernet sauvignon och har lång lagringspotential. Tre av de fem premier cru-slotten ligger i Pauillac: Lafite-Rothschild, Latour och Mouton-Rothschild.

St-Julien

Detta är den minsta av de fyra berömda kommunappellationerna. Jordmånen består till största delen av grus som sträcker sig långt ner i marken, men är uppblandad med sand och lera. Cabernet sauvignon dominerar följd av merlot. Cabernet franc och petit verdot utgör ofta 10 till 15 procent av druvblandningen. Vinerna är både smakrika, strama och långlivade. St-Julien har inga premier cru-klassade slott, däremot elva cru-klassade varav fem är second cru, näst högsta från rankingen 1855.

Margaux

Vinerna från Margaux har en viss likhet med St-Julien. I områdets centrala delar ligger några av Médocs djupaste grusbäddar, idealiska för cabernet sauvignon. Av alla kommuner i Médoc och Graves fick Margaux också flest slott, 20 stycken, cru-klassade 1855. Kommunerna Soussans och Cantenac har bördigare jord med mer lera. Margaux har ett slott klassat premier cru: Château Margaux.

Listrac och Moulis

Listrac-Médoc och Moulis-en-Médoc ligger längre från Gironde än övriga kommunappellationer. Båda har ett stort antal egendomar klassificerade som Cru Bourgeois men inga Crus Classés. Högsta tillåtna skördeuttag är något lägre i Moulis än i Listrac. I båda kommunerna görs viner dominerade av cabernet sauvignon.

Druvor i Médoc

Cabernet sauvignon är kung i Médoc. När druvan enligt talesättet ”står stadigt med fötterna i grus och kan se havsviken Gironde”, så ger den sitt bästa vin. En grusås är således den optimala platsen för ett vinslott här. Cabernet franc spelar en mindre betydande roll.

Cabernet sauvignon är dominant i Médoc.

Merlot återfinns på de svalare lerjordarna norrut – där den får visst sällskap av malbec. De mest kända vinerna brukar ibland också inkludera någon procent av petit verdot i druvblandningen. Gröna druvor är sauvignon blanc, sémillon och muscadelle, men vinerna får endast klassas som AC Bordeaux.

Klimat och jordmån

Tack vare Golfströmmens värmande inflytande har Médochalvön ett klimat med långa varma somrar, milda höstar och regniga svala vintrar. Stormvindar nerifrån Biscayabukten och regnoväder från väst mildras till viss del av den pinjeskog som kantar kusten i Les Landes. Blir nederbörden alltför riklig gör den grushaltiga jorden ett bra dräneringsjobb.

Grus under de främsta egendomarna

Lera blandad med sand är den vanligaste jordmånen i norra Médoc. Här finns även grusutlöpare, där cabernet sauvignon gör sällskap med merlot, som annars är den dominerande druvan.

I Haut-Médoc är gruset av yttersta vikt. Gruset sköljdes för tusentals år sedan ner från Pyrenéerna och Centralmassivet med floderna Garonne och Dordogne – och bildade grusåsar där de klassade vingårdarna nu ligger – främst i Margaux, St-Julien, Pauillac och till viss del i St-Estèphe.

Under gruslagret, som bevarar värme och är självdränerande, finns en mer näringsrik och kalkhaltig lera – märgel. Den bevarar fuktighet och förser dessutom rankan med mineraler. Ännu längre ner tränger rötterna genom ett lager av hårt packad sand till ett tjockt lager av grusaktig sand blandad med organisk materia. Härifrån får rankan det mesta av sin näring och sitt vatten.

Vinlagar och klassificering

De rödvinsproducerande slotten som klassificerades 1855 ligger samtliga inom nuvarande Haut-Médoc, utom ett, Château Haut-Brion, som ligger i Pessac-Léognan. Av de 60 slotten i Haut-Médoc ligger alla utom fem inom appellationerna St-Estèphe, Pauillac, St-Julien och Margaux. De övriga fem har AC Haut-Médoc som ursprung. De rangordnade slotten delades in i fem klasser – 1:a till 5:e cru.

Premier cru

I den första och förnämsta klassen, premier cru, placerades ursprungligen fyra slott: Lafite, Latour, Margaux och Haut-Brion. 1973 flyttades även Mouton-Rothschild upp (från andra till den första.)

Cru Bourgeois

Klassificeringen Cru Bourgeois skapades 1932 och rangordnar andra rödvinsproducerande slott i Médoc. Till skillnad från klassificeringen från 1855 uppdateras och revideras Cru Bourgeois-klassificeringen med jämna mellanrum.

En stor del av Médocs produktion utgörs av viner från slott rangordnade i Crus Bourgeois. Kvalitetsmässigt brukar Médocs Cru Bourgeois-viner rankas snäppet under egendomar med 5:e cru-status. 

Ett modifieringsförsök år 2003 innefattade degraderingen av ett antal slott, men fick till följd att hela klassificeringen kollapsade, och sedan 2008 kan ett slott ansöka om att få sätta Crus Bourgeois på etiketten efter att ha genomgått en bedömning av en panel. Beteckningen gäller då bara för den aktuella årgången och inte själva slottet. Ytterligare en revidering står dock för dörren då det från och med år 2020 kommer att delas in i de tre klasserna CB Basic, CB Superior och CB Exceptionnelle.

Därunder finns även beteckningen Cru Artisan som år 2002 erkändes av EU som ett traditionellt uttryck, reserverat för AC-viner från Médochalvön.

Historia

Médocs vingårdar, främst i Haut-Médoc, är en skapelse i tre akter: en naturlig, en mänsklig och en som man kunde kalla artificiell.

Gamla grusåsar

Den naturliga är de grusåsar som bildades för tusentals år sedan då sand, lera och framför allt grus sköljdes ner från Centralmassivet och Pyrenéerna av de då mycket större floderna Dordogne och Garonne.

Dränering av träsken

Akt två börjar på 1600-talet då man kallade in holländska specialister för att dika ut det träskland som Médoc var på den tiden. Jämfört med andra kända vinregioner i Frankrike är Médochalvön alltså relativt ung. Dräneringsdikena kan fortfarande ses där de skär genom halvön till Gironde. Ovanför dem reser sig de frilagda grusåsarna, alltifrån några meter till som högst 30 meter över havet.  

Men det är dessa varma grusbäddar som är förutsättningen för några av världens främsta cabernet sauvignon-baserade viner.

Bordeauxklassificeringen 1855

Den tredje komponenten är helt enkelt den så kallade Bordeauxklassificeringen 1855. Då fick världen veta var Frankrikes, och därmed världens, 61 förnämsta vinslott låg. Det som klassificerades var själva egendomen, inte de enskilda vingårdarna. Under åren har slotten vuxit eller krympt, slagits samman eller separerats, eller bytt ägare och mark.

Hur mycket man än har försökt att ändra på denna klassificering så ligger slotten där fortfarande – med nästan samma rangordning som i mitten av 1800-talet. .