Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat & jordmåner   Historia

Provence definieras av somliga som hela franska sydkusten, av andra kort och gott som Rivieran. Mer exakt utgör vindistriktet Les-Baux-de-Provence en västlig utpost nära den tydligare gräns som Rhônefloden utgör. Sedan sträcker sig regionen ända bort till den lilla vinenklaven Bellet runt Nice, inte långt från italienska gränsen. Söderut ligger Medelhavet och i norr ett inbjudande landskap som vindlar sig genom berg och dal, med Alperna som fond i nordöst.

Viner

Bandol

En stor del av vinodlingarna ligger på sydsluttningar som vetter mot Medelhavet – på sina ställen är odlingarna så branta att vinstockarna måste planteras på terrasser. Jordmånen är karg och domineras av kalk och lera. Ungefär 600 hektar är numera planterat med vinrankor, mer än en halvering jämfört med hur det såg ut på 1900-talet.

Bandol är historiskt mest känt för sina kraftiga, sträva rödviner av huvudsakligen druvan mourvèdre, som här kan nå full mognad tack vare den långa växtsäsongen. Grenache och cinsault kan också ingå i vinet och samma tre druvor används även till områdets roséviner, som numera utgör majoriteten av Bandols produktion. I den lilla mängd vitt vin som framställs ingår bourboulenc, clairette, ugni blanc samt upp till 40 procent sauvignon blanc.

Bellet

Den lilla appellationen Bellet ligger inklämd mellan förorterna till Nice och på kullarna ovanför staden. Produktionen består till ungefär lika delar vitt, rosé och rött.

Cassis

I Cassis utgörs större delen av produktionen av torra vita viner, företrädesvis av clairette och marsanne, därtill ugni blanc och sauvignon blanc. De små volymer som framställs här konsumeras dock till största delen av sommarturisterna.

Coteaux d’Aix-en-Provence

Här framställs vin i alla tre färgerna, neutralt vitt, frisk rosé och framför allt röda viner, i vars traditionella provensalska mix denna appellation var först med att tillåta inblandning av cabernet sauvignon.

Coteaux de Pierrevert

Detta är ett av Frankrikes högst belägna vinområden och ligger nordöst om Aix-en-Provence. Produktionen består av cirka 60 procent rött, 30 procent rosé och 10 procent vitt. Vanligt förekommande druvor är de blå grenache, syrah, cinsault, och carignan, samt de gröna grenache blanc, vermentino, clairette, roussanne och ugni blanc.

Coteaux Varois

I en något svalare del av Provence, avskärmad från den sydliga värmen av Sainte-Baume-bergen, ligger Coteaux Varois. Från en mängd olika druvor, som syrah, carignan, tibouren och mourvèdre, görs rosévin och rött.

Côtes de Provence

Regionens största appellation som omfattar 20 000 hektar. Områdets rikt varierade odlingsklimat visar upp allt från riktigt varma, skyddade lägen vid Medelhavet till svalare och högre belägna vingårdar i de norra delarna. Produktionen utgörs till 90 procent av rosévin från huvudsakligen grenache, cinsault mourvédre och syrah. Ibland ingår även den lokala, örtiga blå druvsorten tibouren i blandningen.

Produktionen utgörs till 80 procent av rosévin från huvudsakligen cinsault och grenache.

Côtes de Provence-Sainte Victoire

Öster staden Aix-en-Provence ligger den här appellationen från 2005 som till 89 procent gör rosé och resten rött vin. Dominerande druvor är grenache, syrah och cinsault, med extra krydda av cabernet sauvignon. Maximalt skördeuttag är här 50 hektoliter per hektar, att jämföra med 55 hektoliter i Côtes de Provence AOC.

Côtes-de-Provence Fréjus

Fréjus fick AC-status 2005. Klimatet påverkas av närheten till Medelhavet med konstant vind och man får mest regn av alla vinområden i regionen. För rosévinerna använder man druvorna tibouren, mourvèdre, grenache, syrah och cinsault. För röda är det mourvèdre, grenache och syrah som gäller. Minst ett års lagring, varav sex månader på fat, innan buteljering för de röda. För rosé gäller minst fem månaders lagring, dock inget fatkrav.

Les Baux-de-Provence

Här produceras uteslutande rött och rosévin, med tonvikten på rött, som ofta är något kraftigare än vanligt i regionen och kan höra till de bästa i Provence. Appellationen är den första i Frankrike med kravet att allt vin ska produceras ekologiskt och/eller biodynamiskt. Vitt som görs skulle tidigare gå under någon av beteckningarna: AOC Coteaux d'Aix en Provence, Vin de Pays des Alpilles eller Vin de Pays des Bouches du Rhône. Numera har de vita vinerna sina egna specifikationer, vilket utöver de sedvanliga gröna druvorna även omfattar marsanne och roussanne.

Palette

Liten AC öster om Aix-en-Provence som producerar vin från hela paletten: vitt, rosé samt rött med aromatisk ton av pinjebarr.

Druvor

De vanligaste druvsorterna är i stort sett desamma som i Languedoc och Roussillon. Bland de blå märks främst grenache och cinsault. Carignan är på tillbakagång, medan mourvèdre, syrah och cabernet sauvignon får allt större betydelse. Den lokala rolle är den vanligaste gröna druvsorten bredvid clairette, bourboulenc och grenache blanc. hör till de vanligaste gröna sorterna. Sauvignon blanc är på frammarsch.

Klimat och jordmån

Provence har ett utpräglat Medelhavsklimat. Våren kommer tidigt, somrarna är varma och torra, och vintrarna milda. Det största hotet mot vinodlingarna är den nordliga mistralvinden. Vinraderna är därför ofta planterade i nord-sydlig riktning och många av de bästa odlingslägena återfinns på sydsluttningar, väl skyddade från vinden.
En fördel med mistralvinden är dock att den kan torka upp odlingarna efter kraftiga regn, vilket minimerar risken för svampsjukdomar i vingårdarna.

Historia

Vinet i Provence har anor ända från antiken, då grekerna anlade kolonin Massalia vid nuvarande Marseille och startade den vinodling utmed kusten som romarna sedan tog över. Vinlusens härjningar under andra hälften av 1800-talet slog nästan ut hela vinnäringen, men den fick god hjälp att repa sig tack vare att järnvägen byggdes, först till Paris och sedan vidare till norra Europa.

Turismen gynnade rosévinerna

Provence var en stor lantlig idyll ända tills turisterna började komma efter andra världskriget. Turismen medförde också ett jättelikt uppsving för de karaktäristiska rosévinerna. Sedan 1970-talet har regionen utvecklats mot kvalitet i stället för kvantitet och flera områden har på senare år fått AOC-status. Den ljusa färgen som kännetecknar provence-rosén är det numera många andra vinländer och regioner som försöker efterlikna.

Den senaste rosé-boomen på 2000-talet har gjort att exporten av rosévin från Provence ökat med 500 procent räknat i volym. USA är den största marknaden följt av Storbritannien.