Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat & jordmån   Historia

Nebbiolo är druvan bakom de erkända vinerna från Barolo och Barbaresco. Druvan gör också ett av sina få framträdanden utanför Piemonte i Lombardiets Valtellina-distrikt. Piemonte och Lombardiet har också var sitt berömt mousserande vin: söt Asti respektive torrt, champagneliknande vin från Franciacorta.

Viner

Piemonte

Det unika med Piemonte är att här tillverkas bara vin med klassificering DOC eller DOCG. Vinerna från Piemonte domineras av fyra druvsorter: de blå nebbiolo, barbera och dolcetto samt den gröna muscat. Barolo och barbaresco är några av Italiens mest kända röda viner och görs av nebbiolo. Vinerna är ofta mycket sträva och brukar vinna på att lagras då strävheten rundas av med tiden. Gattinara och Ghemme är två andra DOCG-viner av av nebbiolo, lokalt kallad spanna.

Det unika med Piemonte är att här tillverkas bara vin med klassificering DOC eller DOCG.

Barbera även i fyllig stil

Barbera står för omkring hälften av den totala odlingsarealen i Piemonte och några av de mest kända vinerna kommer från trakterna kring Alba, Asti och Monferrato. Traditionellt är barberavinerna friska och mjuka, men i dag görs många i mer fyllig och koncentrerat fruktig stil. Den tidigt mognande dolcetto ger ofta mjuka, plommonfruktiga och lätt kryddiga viner. Men även här kan du hitta docettoviner som är mer sträva.

Mousserande i Piemonte

I Piemonte produceras också det söta och mousserande muscatvinet Asti och Moscato d'Asti (stilla eller pärlande), båda DOCG. Ett annat mousserande, men sött och rött, är DOCG Brachetto d'Acqui gjord av druvan brachetto. I DOCG Gavi görs torra vita viner av druvan cortese. Chardonnay har varit på stark frammarsch i Piemonte sedan 1980-talet. Den görs i modern fruktig stil och är ofta jästa och lagrade på fat.

Roero DOCG

Området är beläget på floden Tanaros vänstra bank. Det omfattar drygt 750 hektar och produktionen är ungefär 50 000 hektoliter vin per år.

De vita vinerna från Roero görs på minst 95 procent arneis. Andra icke-aromatiska gröna druvsorter är tillåtna men de anges inte på etiketten. Vinerna är torra med hög syra, och en blommig karaktär med inslag av päron och aprikos samt hasselnöt. Vinet förekommer som bianco och bianco riserva. För bianco gäller minst fyra månaders lagring och en alkoholhalt på minst 12 volymprocent. En bianco riserva ska ha en halv procentenhet högre alkoholhalt och måste lagras i minst sexton månader innan försäljning.

Rött vin från Roero är baserat på nebbiolo men även fem procent arneis kan blandas in.

Langhe

Langhe är namnet som omfattar kullarna norr och söder om staden Alba, beläget på den högra stranden av floden Tanaro i Cuneoprovinsen. På jordarna av lermärgel finns dels nebbiolodruvan som ger de mest berömda vinerna, Barolo och Barbaresco, dels barbera, dolcetto och moscato.

Langhe är även en regional DOC som överlappar med DOCG Roero på floden Tanaros vänstra strand. Denna DOC används dels för icke traditionella druvsorter som chardonnay, riesling, sauvignon blanc, arneis och nascetta. Langhe DOC används även för viner med ett begränsat geografiskt område som kan deklassificeras. Exempelvis kan Barbera d’Alba bli Langhe Rosso och Dolcetto d’Alba kan bli Langhe Dolcetto.

Producenter av Barolo och Barbaresco kan buteljera enklare nebbiolo och etikettera vinet som Langhe Nebbiolo. Ofta handlar det om vin från yngre stockar.

Valle d'Aosta

I den lilla och bergiga regionen Valle d'Aosta görs små kvantiteter rött och vitt vin av en stor mängd italienska, franska och schweiziska druvsorter. Det mesta konsumeras lokalt.

Ligurien

Söder om Piemonte ligger kustregionen Ligurien, vars mest kända viner är det röda DOC Rossese di Dolceacqua och vita torra Cinqueterre, blandat av druvorna bosco, albarola och vermentino.

Lombardiet

Österut gränsar Piemonte till Lombardiet, som har flera DOCG, och DOC och uppemot 15 IGT – det vill säga lantvinsområden. De mest kända vinerna kommer från DOCG Valtellina Superiore med deldistrikten Maroggia, Grumello, Inferno, Sassella och Valgella. På branta sydsluttningar nära gränsen till Schweiz tillverkas röda viner av framför allt nebbiolo, som lokalt kallas chiavennasca. Sfursat eller Sforzato är benämningen på den lilla mängd rött, kraftigt och alkoholstarkt vin som görs av torkade druvor.

Franciacorta

DOCG Franciacorta, söder om sjön Iseo, är förbehållet mousserande viner som görs enligt den traditionella metoden. Druvor som används är chardonnay, pinot bianco (pinot blanc), pinot grigio (pinot gris) och pinot nero (pinot noir). Områdets stilla viner har rätt till ursprunget DOC Terre di Franciacorta. De röda är normalt en blandning av cabernet sauvignon, cabernet franc och merlot, medan de vita baseras på chardonnay och pinot bianco.

Oltrepò Pavese

I Oltrepò Pavese produceras stora volymer vitt, rött och mousserande vin av druvorna barbera, croatina, riesling italico (welschriesling) och muscat.

Druvor 

Nebbiolo

I Piemonte är rödvinsdruvan nebbiolo högst upp i hierarkin och prioriteras på de bästa lägena mot syd och sydväst. Druvan tar lång tid på sig att mogna och tanninerna vinner på att rundas av med fatlagring. Traditionellt i stora ekliggare, botti, men numera förekommer också små ekfat. Druvorna till kvalitetsvinerna odlas i sydlig exponering på kullarnas sluttningar. Ökade kunskaper om hur rankorna beskärs och hur bladverket bör se ut har gett druvor med bättre skalmognad. Det har bidragit till att nebbiolovinerna i Piemonte blivit mindre strama i stilen.

Barbera

Den mångsidiga barbera är den mest odlade blå druvan. Odlingarna är koncentrerade till  trakterna runt Alba, Monferrato, Asti och Nizza, med eget DOCG i de två sistnämnda. Druvan har hög fruktsyra och relativt låg tanninhalt. Vinerna görs både i lätt, fruktig, och i fyllig, koncentrerad och fatlagrad stil.

Dolcetto

Dolcetto – ordagrannt den lilla söta – mognar tidigt och kan odlas på svala platser. Stilen på vinerna är i regel lätt och fruktig och de vinner sällan på lagring. Druvan har egna DOC:er i Alba och Ovada samt DOCG i Dogliano och Ovada Superiore.

Andra blå sorter är brachetto, freisa samt den syrliga, blekröda grignolino. Muscat är den mest kända gröna druvan (för sött mousserande), men arneis har gjort comeback och cortese odlas också. Internationella druvsorter som chardonnay och cabernet sauvignon kan man också hitta i Piemonte.

Andra druvsorter i nordvästra Italien

I Lombardiet trivs barbera och bonarda och i Valtellina härskar nebbiolo under namnet chiavennasca. I Franciacorta utmärker sig internationella druvor som chardonnay och pinot bianco, cabernet och merlot vid sidan av de lokala nebbiolo och barbera. Här görs också mousserande vin av chardonnay och pinot noir enligt traditionell metod där andra jäsningen sker på flaska.

I Ligurien är vermentino vanlig. Men de gröna albarola och bosco är lika okända som den blå rossese. Valle d 'Aosta gör bärfruktigt friskt vin av den lokala druvan petit rouge och kvalitetsvin av nebbiolo och den gröna schweiziska petite arvine.

Klimat och jordmåner

Klimatet i nordvästra Italien spänner från alpint i Valle d´Aosta över Piemontes subalpina och kontinentala klimat med varma somrar och långa, kalla vintrar, ner till Liguriens varma kustremsa vid Medelhavet. Klimatet mildras österut där det bergiga Piemonte övergår i Lombardiets slätter, instängda mellan Alperna med de stora sjöarna Maggiore och Como i norr, Gardasjön i öster och Pofloden i söder.

Olika stilar beroende på jordmån

Själva slätterna är alltför bördiga för odling av kvalitetsvin, men Alpernas utlöpare har väldränerad glaciärjord där framför allt nebbiolo uttrycker olika stilar beroende på jordmånen. Druvan trivs bäst på kalkrik märgel, som i Barolos berömda vita jord, terra bianca, på kullarna i Langhe och Monferrato och i Barbarescos vingårdar på sluttningarna ner mot floden Tanaro.

Dimman i Piemonte

Här uppträder också de höstdimmor som är orsaken till nebbiolos långsamma mognad. Tidigare ansågs dimman också vara upphov till druvans namn, (nebbiolo av nebbia, som betyder dimma). I själva verket är det den tunna, dimliknande beläggningen på de mogna druvorna som gett upphov till namnet nebbiolo.

I Valtellina, längst uppe i nordöstra alpina Lombardiet, solar sig nebbiolo till mognad på branta, terrasserade sydsluttningar.

Historia

Piemonte hörde i långa tider till kungadömet Savojen, som spelade en avgörande roll för Italiens enande och Turin blev landets första huvudstad 1861-65. Napoleon invaderade Piemonte 1796. En bestående förändring i området blev att arvslagarna ändrades efter fransk modell. Den förstföddes rätt till hela egendomen försvann, vilket resulterade i ett splittrat egenskap med många, små jordägare.

Nebbiolo är en inhemsk druvsort, eventuellt omnämnd redan av Plinius den äldre, och bevisligen belagd i skrift från början av 1300-talet. Barolo är gjort på 100 procent nebbiolo som traditionellt lagrades många år på stora fat av kastanj. Det gjorde vinet oerhört långlivat, men samtidigt berövat på frukt. Ända fram till 1970-talet var regionen dessutom ganska primitiv och vinerierna gamla, slitna och ostädade. Standarden på vinerna var över lag låg.

Tryck efter Barolo

På 1980-talet började ekonomin förbättras och investeringar kunde göras i vinerierna. Med nya lagringskärl och modernare vinmakning blev vinerna renare, fruktigare med mer fatkaraktär av ny ek. I dag har dock pendeln slagit tillbaka och den mer traditionella vinmakningen med lång macceration och lång lagring på stora ekfat blivit mer vanligare igen, samtidigt som ståltank och ny små ekfat också används. Det traditionella och moderna går därför hand i hand i dagens Piemonte.

Vingårdsbetecknade viner med producentens namn blev också allt vanligare under 1980-talet och efterfrågan på barolovinerna ökade. Under generiska namn som Langhe Nebbiolo och Nebbiolo d´Alba hittar man viner till lägre priser. De lättare nebbiolovinerna från Valtellina och de mousserande vinerna från Franciacorta har också de fått mer uppmärksamhet de senaste åren.