Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat & jordmån   Lagar   Historia

Liten vinexport från Schweiz

Vinexporten är mycket liten och bara runt två procent av vinet lämnar landet. Orsaken är dels att de branta sluttningarna är arbetsintensiva med höga produktionskostnader och priser som följd, dels för att schweizarna till största del konsumerar allt sitt eget vin. Inhemska druvsorter samsas med de mer kända pinot noir, gamay och chardonnay.

Regioner och viner

De schweiziska vinregionerna sammanfaller med kantonerna, som i sin tur är indelade i distrikt. Kantonerna är franskspråkiga i väster, tyskspråkiga i nordöst och italiensktalande i södra Ticino, på gränsen till Italien. Uppdelningen sätter en viss prägel på vinerna, som dessutom kan ha olika namn beroende på var de hör hemma.

Genève

Vinodlingarna kring staden ligger på flackare mark än landets övriga vingårdar. Här produceras främst vitt vin av chasselas samt rött och rosé av gamay. På senare tid har planteringarna av internationella sorter som chardonnay och merlot ökat.

Vaud

Kantonen Vaud består av sex distrikt: tre mindre runt södra delen av Neuchâtelsjön, och de tre större La Côte, Lavaux och Chablais, som ligger på rad utmed Genèvesjöns norra strand. Närheten till sjön skapar ett mer maritimt klimat med relativt stor nederbörd. Produktionen domineras till två tredjedelar av vita viner – huvudsakligen chasselas. Den mindre andelen rött vin utgörs främst av pinot noir och gamay. De blandas ofta till salvagnin, vilket motsvarar Passetoutgrains i Bourgogne och Dôle i Valais.

Läs mer om olika vintermer

Valais

Landets viktigaste vinkanton är Valais som producerar ungefär en tredjedel av den totala volymen. Odlingarna ligger skyddade på de branta sluttningarna som kantar floden Rhône och når som högst 1 100 meter över havet. Det varma och torra klimatet gör det ibland nödvändigt med konstbevattning.

Planteringen av blå druvor har ökat starkt och pinot noir är den mest odlade med cirka en tredjedel av arelen. Som tvåa kommer chasselas som heter fendant i Valais och är den viktigaste gröna druvsorten. Trean petite arvine är en grön druva som bara förekommer i Valais. Vidare odlas syrah och savagnin blanc med flera.

Dôle = pinot noir och gamay

Gamay har en betydande odlingsareal och tillsammans med pinot noir ingår druvan i det för Valais speciella vinet Dôle.

Neuchâtel

Neuchâtel är mest känt för sina rosé- och rödviner av pinot noir. Rosévinet kallas l´oeil-de-perdrix de Neuchâtel – då vinet lär ha samma färg som rapphönans öga. Det görs även avsevärda mängder chasselas och en hel del mousserande vin – framställt enligt den traditionella metoden med andra jäsningen i flaskan.

Ticino

I Ticino, där klimatet påverkas av Medelhavet och kulturen av Italien, odlas nästan uteslutande den blå merlot. Druvan används för framställning av såväl rött som vitt och rosévin. De röda vinerna är oftast något strävare än vad man normalt förknippar med merlot och kvaliteten är på stadig uppgång.

Östra Schwiez

I Schweiz 17 tyskspråkiga kantoner produceras främst rött vin av blauburgunder (pinot noir). Det vita vinet representeras av riesling-sylvaner, som här är likställt med müller-thurgau. Några av de viktigare kantonerna är Zürich, Thurgau och Schaffhausen.

Druvor

I Schweiz odlas ungefär 80 olika druvor. Av dessa kretsar nästan allt kring fyra stycken som tillsammans står för nästan 70 procent av odlingarna: 

• Pinot noir
• Chasselas
• Gamay 
• Merlot

Ungefär en tiondel av druvorna som odlas är av inhemsk typ och resten är internationella sorter. 

Klimat och jordmån

Klimatet är av kontinental karaktär med korta, kalla vintrar och långa, varma somrar. Stora delar av landet ligger på för hög höjd för att vinodling ska vara lönsam eller ens möjlig. Utmed floderna och sjöarna finns emellertid goda förutsättningar för druvodling.

Föhnvinden som blåser uppför dalarna med värme från Medelhavet bidrar också till druvornas mognad. Jordmånen uppför Rhônedalen i Valais varierar från skiffer i Sion till kalksten och grus för att längre österut övergå i alluvialjordar.

Vinlagstiftning

Vinlagstiftningen var tidigare inte lika rigorös som i många andra europeiska länder och det var vanligt med inblandning av bulkvin från andra länder. I och med att importreglerna för vin till Schweiz upphörde på 1900-talet tvingades dock branschen att höja sig. Idag är reglerna hårda. Viner med ett kontrollerat ursprung, det vill säga från en enskild kanton eller från områden inom en kanton, omfattas av ett federalt regelverk.

Reglerna anger bland annat minimi- och maxvärden för mustvikt och skördeuttag. Vanligtvis har de enskilda kantonerna strängare regler. Ett AOC-system har antagits, trots att landet inte är medlem av EU.

Historia

Vinkärnor daterade till mellan 2 000 och 3 000 år f. Kr. skvallrar om tidig förekomst av druvor i Schweiz. Och romarna hade odlingar i nästan hela landet innan klosterväsendet tog över vinhanteringen. Vinsjukdomarna oïdium och Phylloxera drabbade landets vinodlingar hårt under 1800-talet.

Odlingarna har minskat

I kombination med internationell konkurrens gjorde detta att den odlade arealen sjönk med 60 procent mellan 1877 och 1957. Därefter har en del mer eller mindre lyckade projekt att höja produktionen genomförts. De höga kostnaderna gör dock att Schweiz vinodlare nu har blivit mer kvalitets- än kvantitetsorienterade.

Fram till 2006 var det i Schweiz tillåtet att blanda in utländskt vin i det inhemska som skulle säljas lokalt. Detta är nu förbjudet och överlag har landets vinnäring närmat sig EU:s regelverk.