Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat & jordmån   Historia

Duero har sin källa i bergen söder om Rioja och går rakt igenom Ribera del Duero och bevattnar Cigales med hjälp av bifloden Pisuerga, stryker genom nordligaste delen av Rueda, korsar Toro och finner en sista DO i Arribes (del Duero) utmed gränsen till Portugal. DO Arlanza, norr om Ribera del Duero, har funnit sin egen flod och tagit namnet efter den.

Viner 

Druvorna och vinerna varierar stort mellan alla dessa DO. Ribera del Duero har med sina kraftfulla röda viner hittills varit mest känt, men flera av de andra områdena börjar göra sig allt mer kända med viner i helt andra stilar.

Bierzo DO

Bierzo ligger långt uppe i nordväst på gränsen mot Galicien och har mer gemensamt med denna region än med vinerna från Kastilien. Här produceras allt mer uppmärksammade viner av den blå och aromatiskt fruktiga mencía och karaktärsfulla vita viner av godello.

Cigales DO

Cigales har traditionellt varit ett område för kraftiga roséviner, tidigare kallade clarete. Roséproduktionen är fortfarande stor men röda viner, huvudsakligen gjorda på tempranillo (tinta del país) och garnacha, blir allt viktigare. Vita viner görs av verdejo och albillo.

Ribera del Duero DO

När området fick DO-status år 1982 fanns här bara nio vinerier och omfattade omkring 6 000 hektar vinodlingar. Idag är siffran 280 vinerier och den uppodlade arealen uppgår till drygt 22 000 hektar.

Jordmånen består i första hand av sand och lera vid flodbankerna och lera, märgel och kalksten på de lägre sluttningarna. De högre sluttningarna består av kalksten och märgel, och topparna består av kalksten och krita.

Vinerna är till 80 procent röda av druvan tinto fino (även kallad tinta del país), en variant av tempranillo som i det stränga klimatet får mindre bär, tjockare skal och högre sockerinnehåll, vilket ger kraftfulla, alkoholstarka viner med god lagringspotential. Lagen tillåter en viss inblandning av cabernet sauvignon, merlot och malbec, vilka har odlats i distriktet sedan slutet av 1800-talet. Även grön albillo får ingå i blandningen. Garnacha används till roséviner och sedan 2019 produceras det vitt vin på abillo inom detta DO.

Ribera del Dueros indelning av lagringstider och benämningar liknar Riojas:

• Crianza: minst 12 månader på fat
• Reserva: minst 12 månader på fat och minst 24 månader på flaska
• Gran Reserva: minst 24 månader på fat och minst 36 månader på flaska
• Cosecha: Icke-traditionella viner som har fatlagrats men inte certifierats för de övriga kategorierna.

Fransk, amerikansk samt östeuropeisk ek används för fatlagring.

Både Ribera del Duero och granndistriktet Toro ligger i framkant för det modernistiska Spanien och tillverkar kraftfulla, koncentrerade, sträva rödviner präglade av fransk ek med aromer som rostat kaffe och choklad. Klonerna av tempranillo som används här passar bättre i det kontinentala klimatet än de som används i Rioja. Rankornas högre ålder bidrar också till att vinerna blir strävare och fylligare jämfört med Rioja.

Rueda DO

Modern vinmakningsteknik med speciella jäststammar, temperaturkontrollerad jäsning och ståltankar ligger till grund från Ruedas framgångar. Här spelar torra vita viner huvudrollen och andelen rött och rosé är liten. Den viktigaste druvan är verdejo, som tillsammans med viura och den relativa nykomlingen sauvignon blanc, ger friska viner med tydligt aromatisk karaktär.

Toro DO

Toro blev DO 1987 men var ett känt vinområde redan på medeltiden. Klimatet är kontinentalt med heta somrar, kalla vintrar och låg årlig nederbörd. I kombination med den höga höjden, (620 till 750 meter över havet) är temperaturskillnaden mellan natt och dag är hög. Tinta de toro, (tempranillo,) ger mörka, fylliga och alkoholstarka rödviner. Under senare årtionden har området lockat till sig stora vinaktörer från Rioja och Ribera del Duero som även producerar lite elegantare viner.

Nya DO

Arribes och Arlanza befordrades 2007 respektive 2008 till DO. Arribes gör vitt vin av malvasia, verdejo och albillo, och rött av den lokala Juan Garcia, den intressanta rufete, tempranillo, garnacha, bruñal och bastardillo chico. DO Arlanza förlitar sig på albillo, viura och puesta en cruz för vitt vin och tinta del país (tempranillo), garnacha, mencía, cabernet sauvignon, merlot och petit verdot för rött.

Ytterligare två områden i Kastilien-León har fått DO-status: Tierra de León och Tierra del vino de Zamora.

Castilla y León VT

Denna appellation omfattar hela regionen och ger producenterna möjlighet att exempelvis blanda i druvsorter som inte omfattas av de lokala DO-reglerna.

Druvor

Tempranillo är den dominerande blå druvan och ju längre västerut desto kraftigare och mer alkoholstarka blir vinerna. Den uppträder i olika varianter (kloner) i de olika områdena med diverse lokala namn – tinto/a fino/a eller tinto/a del país.

Verdejo är den viktigaste gröna druvsorten i Rueda där den ger päronfruktiga viner med hög syra. Den blandas ofta med viura och sauvignon blanc.

Mencía ger syrligt friska, ganska tanninrika röda viner med hallon- och svartvinbärsfruktig smak som påminner om cabernet franc – men DNA-tester har lagt teorin, om att de två skulle vara släkt, till ro.

Gröna godello är en specialitet för Galicien som även odlas i Bierzo. Druvsorten ger aromatiska viner som kan fatlagras för ökad komplexitet.

Klimat och jordmån

Området domineras av högplatån, den så kallade Meseta, och det strängt kontinentala klimatet. Varma somrar, kalla vintrar, mycket sol och stor temperaturskillnad mellan dag och natt ger goda förutsättningar för kvalitetsviner.

Men det medför också problem. Frost och värme kan förstöra stora delar av skörden och torkan kan bli ännu besvärligare framöver på grund av klimatförändringen. Bierzo ligger mer skyddat mellan två bergskedjor, med mer sol och mindre regn än Galicien, men ändå med tydliga influenser från Atlanten.

Jordmånstyperna är ofta magra med väldränerad sandjord, kompletterad med krita i Rueda, järn i Bierzo, sten i Cigales och inslag av kalksten i Ribera del Duero.

Historia

Kastilien har fått sitt namn efter de många borgar som anlades här som mur mot det moriska södra Spanien och som ett skydd för pilgrimerna på väg till Santiago de Compostela. Kyrkor, kloster och härbärgen växte också upp utmed pilgrimsvägarna och från dessa spreds vinodlingen vidare.

I dag har Kastilien-León ett etablerat rykte för en mångfald viner och några av Spaniens mest berömda vinmakare arbetar på att ytterligare höja kvaliteten och statusen för regionens viner.