Katalonien
Katalonien är Spaniens DO-tätaste region med stora Penedès och lilla Priorat som mest namnkunniga av tolv olika distrikt. Här produceras även majoriteten av Spaniens cava.
Hitta på sidan: Viner Druvor & klimat Historia
Viner
Alella DO
Alella försöker bevara sina små vingårdar norr om det expanderande Barcelona och producerar huvudsakligen vitt vin av xarel-lo (alias pansá blanca här), men även en del chardonnay och chenin blanc. Blå druvor är mindre förekommande i regionen.
Conca de Barberá DO
Här dominerar vita viner av druvorna macabeo och parellada, plus chardonnay. Av blå märks trepat och ull de llebre, som är täcknamn för tempranillo här, samt garnacha. Därtill kommer flera av de stora franska druvsorterna.
Costers del Segre DO
Costers del Segre utgörs av sex separata deldistrikt i en halvcirkel norr om staden Lérida och med floden Segre som livsnerv. På mark som till stor del varit saltöken en gång samsas nu inhemska druvor som macabeo, xarel-lo, parellada, garnacha och tempranillo med internationella sorter som chardonnay, cabernet sauvignon, merlot och pinot noir.
Empordà DO
Längst upp i nordöstra hörnet av Katalonien, inkilat mellan Frankrike och Medelhavet, ligger DO Empordà, även kallat Ampurdán eller Empordà-Costa Brava. Mest odlade druvsort är cariñena, vilket visar på närheten till Roussillon och namnet carignan på den franska sidan. Här produceras en del rosévin av garnacha, men också allt mer moderna viner av macabeo, garnacha blanca, xarel-lo och muscat.
Montsant DO
Detta var tidigare ett deldistrikt vid namn Falset inom DO Tarragona men fick 2001 eget DO under namnet Montsant. Området omsluter det berömda granndistriktet Priorat som en halvmåne söderifrån, och likheterna med Priorat är många: odlingar på hög höjd, mellan 200-700 meter över havet, samt druvor av gamla garnacha- och cariñenastockar som nu mjukas upp genom blandning med cabernet sauvignon, merlot eller syrah. Här odlas också tempranillo. Även vita viner, främst på garnacha blanca och chardonnay, produceras i Montsant.
Till skillnad från Priorat är Montsant inte så kuperat, klimatet är mildare och jorden bördigare. Det gör att skördarna också blir större. På sina 1 900 hektar huserar Montsant ungefär 700 druvodlare och 60 vinerier, många av dem kooperativ.
Penedès DO
Det stora Penedès ligger sydväst om Barcelona. Området är inte bara centrum för landets produktion av cava, utan hemvist för en mängd olika viner. De vita, av druvor som parellada, macabeo samt chardonnay och xarel-lo, står för 80 procent av produktionen och har ett gott rykte.
Röda viner görs av huvudsakligen av merlot och cabernet sauvignon samt tempranillo, pinot noir och syrah. Penedès viner har ofta en internationell stil med jämförelsevis korta fatlagringstider och var tidigt ute med att anamma temperaturkontrollerad jäsning i rostfritt stål. Penedés är numera indelat i tio underzoner och för att få märka ut dessa på etiketten måste druvorna dessutom ha odlats ekologiskt.
Pla de Bages DO
Pla de Bages, nordväst om Barcelona, är mest känt för sina friska vita viner av den lokala druvsorten picapoll som ofta blandas med macabeo och parellada. Produktionen av rött vin ökar hela tiden, mest av garnacha och tempranillo, men internationella druvsorter som cabernet sauvignon och merlot blir allt vanligare, liksom chardonnay på den vita sidan.
Priorat DOCa
De första vinrankorna i Priorat planterades av munkar redan på 1100-talet. Produktionen var länge relativt stor men efter att vinlusen kommit på 1800-talet, i kombination med det isolerade läget och konkurrens från nya industrier började vinnäringen förfalla. Priorat var en fattig avfolkningsbygd till 1989, då fem vinmakare gemensamt släppte ett vin baserat på franska druvor och tekniker. Ett år senare var området världsberömt och 2001 upphöjdes det till samma rang som tidigare bara Rioja haft: DOCa (på katalanska DOQ Priorato). Idag är antalet producenter runt 50.
Varmt, kargt och kuperat
Klimatet är varmt och kontinentalt med låg årsnederbörd på ungefär 500 till 600 millimeter. Trots att Priorat omfattar 17 600 hektar är det bra cirka 2 000 av dessa som är planterade med vinstockar. Orsaken är den oländliga terrängen. Många vingårdar ligger skyddade av bergen på smala terrasser längs branta sluttningar, costers, på höjder upp till 750 meter över havet. Här är det kostsam handskörd som gäller, vilket påverkar vinernas pris. Jordmånen i Priorat är stenig, mager och består av lera eller skiffer med ett speciellt inslag av glimrande kvarts kallat llicorella.
Kvarts täcker marken i Priorats vingårdar.
Här fanns huvudsakligen gamla, fristående stockar av garnacha och cariñena som fått sällskap av syrah, pinot noir, cabernet sauvignon med flera. Maximalt skördeuttag är 39 hektoliter per hektar med är i genomsnitt så lågt som 5–6 hektoliter per hektar. Detta kan jämföras med det nationella snittet för Spanien som ligger på 25 hektoliter. Vinerna är koncentrerat fruktiga och strama med hög alkoholhalt och kräver ofta lång buteljlagring innan de kommer till sin rätt. Vita viner är mer ovanligt och görs främst av macabeo och garnacha blanca.
När Priorat slog igenom på 1990-talet var det ofta viktigt att sälja in sitt vin med en liten del cabernet sauvignon eller merlot. Idag är situationen en annorlunda och odlarna är mycket stolta över sina egna garnacha- och cariñenadruvor. Andelen cabernet och merlot minskar och vissa odlare ympar på garnacha på gamla cabernetrotstockar genom så kallad top grafting, för att snabbare kunna anpassa sig till de nya trenderna.
Även om DO-lagarna i Priorat stipulerar samma kvalitetsnivåer för som Ribera del Duero, med Crianza, Reserva och Gran Reserva och lika långa minimitider på fat respektive flaska, så är det i princip ingen som använder dessa benämningar. De flesta röda viner från Priorat lagras oftast minst 12 månader på fat men trenden går mot att istället använda stora ekliggare, foudres. På så sätt bevaras fruktighet och ursprungskaraktär.
Priorat började med byklassificering redan på 00-talet och nästa steg blev att klassificera själva vingårdarna efter burgundisk modell:
- Vi de Vila – Druvorna måste ha odlasts i någon av de tolv underzonerna. Zonens namn visas på etiketten.
- Vi de Paratge – Motsvarar lieu dit i Frankrike. Druvorna kommer från en specifik plats, paratge.
- Vinya Classificada – Motsvarar cru i Frankrike.
- Gran Vinya Classificada – Vin från enskild vingård med exceptionellt bra förutsättningar. Motsvarar grand cru i Frankrike.
Tarragona DO
I Tarragona produceras mest lätta röda viner av garnacha och samsó (som är ännu en synonym för cariñena), tempranillo samt franska sorter. Av gröna druvsorter görs mest basvin till cava.
Terra Alta DO
Terra Alta ligger som namnet antyder högt, cirka 400 meter över havet. Det var tidigare ett område för starkviner med lång lagring. Fatjästa vita viner av garnacha blanca anses i dag vara de mest intressanta och i övrigt går produktionen mot vanliga bordsviner, röda, vita och rosé.
Catalunya DO
Tillåter både inhemska som internationella druvor från hela Katalonien och används av många stora producenter för exportviner i mellanprisklass.
Cava DO
DO Cava, är en beteckning för mousserande viner gjorda enligt den traditionella metoden (andra jäsning i flaska). Även om cava får produceras i en handfull provinser utanför Katalonien framställs mer än 95 procent av vinerna här. Huvudsakligen används macabeo, parellada och xarel-lo, men även chardonnay samt garnacha, monastrell och pinot noir, och trepat enbart för rosévarianterna. Vinerna måste buteljlagras minst nio månader med jästfällningen och efter 30 månader har de rätt till beteckningen gran reserva.
Druvor och klimat
De gröna druvorna domineras av de inhemska katalanska macabeo, xarel-lo och parellada, som till stor del går till cavaindustrin. Tempranillo och garnacha står högst på den blå listan och bland de internationella druvorna märks främst chardonnay och cabernet sauvignon.
Medelhavet dominerar
Klimatet är ett utpräglat medelhavsklimat, varmt vid kusten med måttlig nederbörd och allt torrare längre inåt land.
Jordmånen varierar från en del kalksten i de norra kustområdena till sand i Penedès lågland och krita längre upp på sluttningarna inåt land. Den mest speciella jordmånstypen är Priorats llicorella, där inslagen av kvartsit och skiffer hjälper rankorna i de branta vingårdarna att binda fukt i det torra klimatet.
Historia
Regionen började vakna på 1870-talet när cavaindustrin så smått drog igång, och med närheten till Barcelona fick man snabbt tillgång till modern teknik. Katalonien var den första regionen som började använda moderna ståltankar och är även en stor producent av korkar.
Under efterkrigstiden har utvecklingen gått mot moderna vinstilar och i dag är Katalonien ett av Spaniens mest dynamiska vinområden med starkt inslag av franska druvsorter. Priorat har blivit ett världsnamn och flera andra distrikt visar vilken kvalitet som finns bland Kataloniens vinrankor.