Orange vin, eller orangevin, är ett nygammalt inslag i vinvärlden som i dag förknippas med småskaligt vinmakande och naturvinsrörelsen. Vinet görs av gröna druvor men tekniken påminner om rödvinstillverkning.

Hur gör man orange vin?

För att göra orangevin använder man gröna druvsorter som ofta är lokala för regionen. Tack vare lång kontakt med druvskalen blir vinet mörkare än ”vanliga” vitviner och beroende på mognad och utveckling varierar färgen från mörkt gul till orange.

Jäsningen sker oftast i någon form av lerkärl som antingen står i källare eller är nedgrävda i marken för att temperaturen ska kunna hållas nere.

Ofta använder vinmakaren naturlig jäst och buteljerar vinet utan filtrering. Till stilen hör också lång jäsningstid – från en vecka upp till ett helt år.

Ofta använder vinmakaren naturlig jäst och buteljerar vinet utan filtrering.

Sträv och oxidativ smak

Orange vin har lite speciell smak eftersom det exponerats för syre under lång tid. Man säger att vinet har oxidativa toner och får aromer som mogna äpplen, färska nötter eller torkad frukt. Vinet blir helt torrt och saknar av naturliga skäl fattoner.

Eftersom vinet jäser tillsammans med skalen lakas tanninerna från dem ur och vinet blir ovanligt strävt för att vara vitt. Strävheten gör att en helt ny dimension öppnar sig i kombination med mat och orangea viner har därför blivit mycket populära i det moderna köket.

Född i Georgien, återfödd i Italien

Historiskt förknippas främst Georgien med orange vin. Här började man göra vin för 8 000 år sedan och förmodligen påminde det ursprungliga vinet om dagens orangea variant.

Majoriteten av landets orangea viner kommer från regionerna Kakheti och Imereti. Druvan som används är den lokala rkatsiteli och tillverkningen sker i stora lerkärl, qvevri.

Lär dig mer om vinets historia

Nyintroduktionen skedde dock i nordöstra Italien i slutet av 1990-talet: i Friuli-Venezia Giulia har småskaliga odlare nått stora framgångar med orangea viner på druvorna ribolla gialla, sauvignon vert och pinot gris.

Orange vin förknippas också med Slovenien, speciellt regionen Goriška Brda, men tillverkas av småproducenter vinvärlden över. Frankrike är inget undantag. Vid sidan av dagens "moderna" orangeviner har man i Jura tillverkat det oxidativa Vin Jaune på druvan savagnin sedan länge.

Olika typer av lerkärl

I dag säger man lite slarvigt ”amfora-jäst” vin och menar vin som fått jäsa på ler- och terrakottakärl i många olika former och storlekar.
Under historiens gång har kärlen blivit allt större, och för att inte spricka av trycket under jäsningen började man också tidigt gräva ner dem. Förutom att krusen blev stadigare så är det svalare under marken – en fördel för både tillverkning och lagring.

Amfora – original med spets

En amfora var under antiken det vanligaste kärlet för att transportera drycker som vin. Typiskt hade den spetsig botten, långsmal hals och två handtag. På grund av formen kunde amforan inte stå av sig själv men det var praktiskt då den skulle flyttas.

Den traditionella, spetsiga formen har i dag en annan fördel: småpartiklar sjunker till botten och skapar lite sediment som ger ett krispigare vin. Moderna amforor som används inom vinproduktion ser ofta annorlunda ut och tillverkas av både lera och betong. Vin som jäser i ägg och andra runda kärl blir ofta fylligare.

Tinaja – större amfora

I södra och centrala Spanien använder man fortfarande på vissa håll stora lerkärl, tinajas. Från början var de en vidareutveckling av den klassiska amforan men större, med rak botten och utan handtag. I dag görs de av såväl lera som betong och grävs ibland ner för att man ska kunna reglera temperaturen.

Två terrakottafärgade lerkärl med bred öppning avsedda för vintillverkning.

Terrakottakärl används i dag överallt. Dessa står i en källare i Bourgogne.

Nya vinmakare i södra Chile har på senare tid börjat experimentera med tinajas, framför allt för viner på druvorna país och cinsaut.

Qvevri – Georgiens begravda jättekärl

Det stora lerkärlet qvevri, eller kvevri, tillverkas i de tre georgiska regionerna Imereti, Kakheti och Guria. Storleken varierar från 20 till 10 000 liter. Qvevri används även för rödvinstillverkning men det är de orange vinerna som blivit berömda.

Schematisk bild av kvevri i genomskärning. Längst ner hamnar kärnor, sedan stjälkar, druvskal och fällning. Den översta halvan består av vin.

Qvevri fylls med krossade druvor, inklusive skal och kärnor. Öppningen täcks och tätas till sist med lera. Hela processen för vintillverkningen sker i lerkärlet: alkoholjäsning, malolaktisk omvandling och lagring. Vinerna filtreras och klarnas genom att sedimentera naturligt i lerkärlet.

För att skydda och isolera kärlet klär man det med kalkbruk på utsidan. Insidan stryks med kåda för att rengöringen ska bli lättare.

Hur hittar jag orangevin på Systembolaget?

Du hittar dryckerna genom att söka på "orangevin" i sökfältet för vårt sortiment. Då får du upp en träfflista med viner som producenten eller leverantören betecknar som orangevin.

Vårt sortiment inom orangevin